Under din vandring uppåt kommer du att upptäcka spännande saker om allt som växer, lever och finns på din väg – från vattnet i sjön Kilpisjärvi till växter, lavar, djur, snö och luft. Du får se spåren av laviner på fjället Malla och lära dig om alla hälsofördelar du får genom att fortsätta vandra. När du har tillryggalagt en höjdskillnad på ca 550 meter får du lära dig om de stenlabyrinter som finns vid ledens slut.
Nedan får du en inblick till innehållet av Saana vetenskapsled. Mera innehåll hittar du i Kilpisjärvi vetenskapsleder -appen.
Lavar som växer på trädtoppar
När man står i fjällbjörkskogarna runt Kilpisjärvi kan man se ett märkligt färgmönster på trädens bark: trädens nedre delar är ofta blekgula medan stammarnas övre delar har en chokladbrun färg. Det beror på förekomsten av två epifytiska lavarter (dvs. lever ovanpå en växt).
Se Kilpisjärvis lavar -webinarien som ordnades under vårvintern 2023 i Kilpisjärvi Science Trails webinarieserien. I webinarien lär du dig om lavar, deras diversitet samt om deras samband till människor och djur.
Snö och vind
Snön fördelas inte jämnt på marken. Snödjupet varierar kraftigt, särskilt på platser som Kilpisjärvi där det både finns fjäll och skogar med fjällbjörk på en relativt liten yta samt sluttningar med olika branthet i olika kompassriktningar. Vinden påverkar starkt hur snön fördelas. På platser där vinden ökar i styrka eroderas snökornen från snötäckets yta och ett tunt och vindpackat snötäcke bildas. Vind förflyttar snö.
Förbuskning av tundran
Den trädlösa tundrans vegetation är klenvuxen men varierad och består av olika buskar, gräs, havsgräs, mossor och lavar. De är alla anpassade till kalla, snöiga och blåsiga förhållanden med korta växtsäsonger. De senaste decenniernas snabba uppvärmning av det arktiska klimatet håller på att förändra tundravegetationen. Särskilt buskar och träd blir högre och bredare och tar över nya livsmiljöer som tidigare var för kalla för dem, i en process som kallas förbuskning.
Snabb förflyttning av mycket snö
Laviner är ett naturligt fenomen där en stor mängd snö rör sig snabbt nerför en sluttning. Att en lavin startar beror främst på snötäckets inre struktur: dess tjocklek, kontinuitet och styrkan hos snöskikten. Om förhållandena är de rätta kan väderomslag, eller en skidåkares vikt, starta en lavin.
Långvariga förändringar i klimatet förändrar djurarternas utbredningsområden. Genom att ändra sina utbredningsområden försöker fåglarna följa sådana klimatförhållanden som är optimala för dem och som också förflyttas på grund av klimatförändringen. Det har till exempel visat sig att förekomsterna och utbredningsområdena hos vissa fågelarter i Finland flyttar sig omkring 1,5 kilometer norrut varje år.
Psykologiska och kognitiva fördelar
Forskningsstudier visar att kontakt med naturen gör dig gladare och lyckligare, mindre retlig och förbättrar ditt allmänna psykologiska välbefinnande på ett sätt som påverkar känslor och beteende positivt.
Bland världens renaste luft
Den sista procenten av luften har en sammansättning som varierar kraftigt runtom i världen. Luften i Kilpisjärvi är ren, vilket innebär att koncentrationen av luftföroreningar som kolmonoxid, ozon, kväveoxider, svaveldioxid och partiklar är liten. Luften i Kilpisjärvi är faktiskt en av de renaste i världen, och det beror på att källorna till antropogena luftföroreningar, t.ex. trafik, industri, energiproduktion och energidistribution samt bränder, är få och små både i närområdet och i ett område som sträcker sig hundratals kilometer i alla riktningar.
När du ser ner på marken mellan Saanas klippor kommer du att upptäcka att den är långt ifrån karg. Mellan den sparsamma vegetationen med dvärgbjörk och bär täcks marken av ett varierat samhälle av organismer –lavar, mossor, svampar, alger och cyanobakterier – som bildar en så kallad bioskorpa (även kallad biologisk jordskorpa).
Vatten cirkulerar under isen
När sjön är täckt av is verkar den vara tyst och orörlig. Även om vi inte kan se det rör sig vattnet fortfarande under isen. Denna rörelse kallas för cirkulation och uppstår när vattenmassor med olika temperaturer, och därmed olika densiteter, möts. På våren, när solljuset tränger genom isen och sjöns strand värms upp av den omgivande marken, blir temperaturskillnaden mellan vattnet i olika delar av sjön stor och därför blir cirkulationen extra intensiv.
Växternas dofter
Nästan all levande växtlighet avger organiska molekyler, och dessa avgörs också vid förmultning av död växtlighet. Enskilda växtarter avger sina egna unika kombinationer av ämnen – nästan som ett fingeravtryck – och många av molekylerna kan man känna doften av. Det är därför rosor alltid doftar som rosor och inte som till exempel tall, eller tvärtom. Miljöparametrar, såsom temperatur, ljus- och vattentillgång, och växternas fenologiska status, till exempel bladens ålder och mognad, påverkar hur mycket organiska molekyler som avges. Det är också en av orsakerna till att växter vid vissa tillfällen har en starkare doft.
Mysteriet med jungfrudanserna på Saana
Labyrinter och spiraler är urgamla symboler som förekommer i olika kulturer runtom i världen och har många olika mytiska betydelser. Två jungfrudanser (trojeborgar) i sten finns på Saana-fjällets topp. Människor har spekulerat om deras ursprung, bland annat på sociala medier, men trots att de ser gamla ut så är deras ursprung i det här fallet mycket nytt. Jungfrudanserna på Saana är miljökonstverk som byggdes efter sekelskiftet år 2000. Det är okänt vem som började bygga dem, men det är uppenbart att byggarna hämtade inspiration från arkeologiska och historiska exempel.