Bidragsgivare

Som en ljudartist och vetenskapsman arbetar jag med fältinspelning och interaktiv ljudprogrammering för att skapa ljudupplevelser. Jag har bott i Finland i fem år och känner en stark förbindelse till den nordiska miljön och dess egenheter. Detta är en av orsakerna varför jag är en stålt medlem av det finska Biovetenskapliga sällskapet (Bioart Society).

För Kilpisjärvi vetenskapsleder utforskade jag ljudmiljön av vetenskapslederna samt deras närområden. Jag upptäckte ställen där stenar, små dammar eller bäckar uppsamlade en relativt stor variation av växter, svampar och djur. Som en ljudartist är jag intresserad av biofonin och ljudbilden (”hur låter det?”) av sådana ”mikrovärldar” och jag nöjes av att få dela mina fynd och mina konstnärliga tolkningar med andra stigbesökare.

Du hittar mer information om mikrovärldarna bakom länken.

Jag arbetar som postdoktor vid institutionen för kulturantropologi vid Uleåborgs universitet. För tillfället är jag fokuserad på CONTOURS-projektet, som är ett multidisciplinärt forskningsprojekt som betraktar turismens effekter på vildmarksområden. Som forskningsmetoder används promenadintervjuer för intervjuforskning samt ekoakustik. I forskningsprojektet utnyttjar vi ljud för att förstå olika aspekter av landskapet. Läs mer om denna forskning på Ljudforskning -sidan. I allmänhet fokuserar min forskning på att förstå de komplexa frågor som omger interaktioner mellan människan och naturen, samt hur denna interaktion relaterar till den långsiktiga framgången av naturskydd, särskilt i vildmarken. Metodologiskt använder jag ett deltagande förhållningssätt och arbetar med en rad in-situ visuella och akustiska kartläggningsverktyg. Jag är särskilt intresserad av hur sådana metoder kan integreras på ett transdisciplinärt sätt med långsiktiga rumsliga och ekologiska data för att hantera de växande utmaningarna som naturskyddet står inför. Under de senaste åren har denna forskning om promenadintervjuer, ekoakustik, samt 360°-video, skett på platser i det skotska höglandet, franska Pyrenéerna och de svenska och finska delarna av Arktis.

Jag är paleoekolog vid Helsingforst universitet, med orientering på långvariga klimat- och miljöförändringar. För att kunna förstå och beskydda naturen i ett föränderligt klimat måste vi förstå naturens och klimatets interaktioner i alla tidsskalor: från hundratals till miljontals år. Tillsammans med mitt forskningsteam utvecklar och studerar jag de fossila och biokemiska spåren av tidigare miljöförändringar avsatta på botten av sjöar och hav. Vi kan till exempel ta reda på vad som hände med istäcket under tidigare varma perioder, eller med naturens mångfald, eller kolsänkorna. Det är fascinerande hur det rofulla naturliga landskapet: stenarna, landskapsformerna, träsken, sjöarna och haven bevarar mängder av outtalade historier av djup tid.

Jag är emeritusprofessori i forstvetenskaper och har forskat sorkar i över 50 år. Sorkarna har alltid varit för mig mera än ett jobb. Min historia med sorkarna började redan på 1970-talet då jag arbetade som forskningsassistent i sorkundersökning vid Kilpisjärvi biologiska station.

För tillfället arbetar jag som professor för miljöforskning vid Lammi biologiska forskningsstation, men största delen av min karriär har jag arbetat vid Lapplands forskningsstationer där jag fokuserat på forskning av fiskbestånd samt sjöarnas näringsväv. Fisk har intresserat mig sedan tidig barndom, och detta starka intresse har bevarats sedan dess. Ända sedan början har jag studerat de bakomliggande mekanismerna i ekologisk artbildning av sik, men på senare tid också effekterna av klimatförändring och sjöars produktivitet på fisk samt näringsväv, både under vintern och sommaren, med en mängd olika forskningsmetoder. Norra Lappland erbjuder Finlands bästa omständigheter för att studera sjöar tack vare deras mångsidiga fiskpopulationer och avrinningsområden med begränsad mänsklig aktivitet.

Jag fungerar som ledare för Fyskikalisk limnologi -forskningsgruppen vid Leibniz – institutet (Leibniz-Institute of Freshwater Ecology and Inland Fisheries) i Berlin, Tyskland. Mina forskningsintressen omfattar sjöarnas fysikaliska processer: transporten av värme, salt och upplösta gaser; småskalig turbulent blandning; samt interaktionen mellan sjön och atmosfären, inklusive sjöarnas respons till miljöförändring. Kalla sjöar är ett speciellt forskningsintresse för mig. Sedan år 2013 har jag studerat sjön Kilpisjärvi. På grund av sitt unika geografiska läge har sjön Kilpisjärvi och dess närliggande mindre sjöar den längsta istäckta perioden i hela västra Europa. Omgivet av fjällen kan Kilpisjärviregionen kallas för Fennoskandiens ”kalla pol”: bara 100 km norrut blir klimatet betydligt mildare på grund av den nordatlantiska inverkan.

Jag arbetar som intendent för de paleontologiska samlingarna vid Naturhistoriska museet i Helsingfors, samt är jag docent vid Helsingfors universitet. Jag forskar marin paleoekologi och paleobiologi, och har ett intresse för geovetenskapernas historia och filosofi.

Jag ansvarar för fågeluppföljning vid LUOMUS samt ledningen av forskningsgruppen the Helsinki Lab of Ornithology. Min väg till fågelforskning började med fågelskådningshobby är 1987. Jag påbörjade mina biologistudier vid Helsingfors universitet hösten 1999 och skrev min avhandling om skarvpopulationsutveckling och näring år 2003. I mina forskarstudier vid Helsingforst universitet studerade jag effekten av klimat och näring på häckningsframgång av åtta olika fågelarter, och min avhandling blev klar 2009. Vid Naturhistoriska museet har jag arbetat sedan november 2009. Utanför arbetet är jag också aktiv vid Hangö fågelobservatorium, samt fungerar jag som styrelseledamot i European Bird Census Counsil.

Jag arbetar för tillfället som postdoktor vid institutionen för miljö- och biovetenskaper vid universitetet av Jyväskylä. Min forskning fokuserar på växter, deras interaktion samt hur ett föränderligt klimat påverkar de arktiska växterna.

Jag är en akvatisk ekolog som doktorerar vid institutionen för biologi vid Brandenburgs tekniska universitet i Tyskland. Min forskning fokuserar på akvatiska insekter och deras transport av näringsämnen från akvatiska ekosystem till landekosystem.

Jag arbetar som akademiforskare vid Helsingfors universitet, fakulteten för biologi och miljö (Lammi kampus). Jag har doktorerat i geografi, och för närvarande leder jag NATUREWELL -projektet, som finansieras av Finlands Akademi (2019-2025). I detta multidisciplinära forskningsprojektet undersöker vi hur friluftsliv påverkar stadsungdomens naturanknytningar, välbefinnande och hälsa. Medan yngre generationers alienation från naturen har diskuterats också i Finland, är det intressant att studera ungdomens naturupplevelser och det välbefinnande de får från naturen. Vi studerar inte bara effekterna av naturkontakter på det uppfattade välbefinnandet utan också dess effekt på människans mikrobiota.

Jag är en geofysiker, fokuserad på snö och is. Jag har forskat lagerstrukturen av snö genom att bland annat gräva en mängd av snögropar runt om i Finland och genom att modellera effekterna av klimatförändringen på snöförhållandena. I dagens läge forskar jag anpassningen av de nordliga försörjningsmöjligheterna till klimatförändringen. Till exempel inom renskötseln har mängden snö samt snöns egenskaper en stor betydelse. Jag tycker det är intressant hur snabbt snön reagerar på vädret, hur den är annorlunda varje vinter och att snön också berättar om långsiktiga klimatförändringar. Genom att studera snön har jag också ett gemensamt samtalsämne med renskötarna, då de gör likadana observationer som jag då de betraktar renarnas betesomständigheter.

Jag är en finsk geolog och arkeolog och nyfiken på så gott som allt jag bemöter. Genom åren har jag varit upptagen med vad som än har betalat mina räkningar, som viktigast kan nämnas arkeologin i pastoratiska samhällen i Mongoliet, Östafrika och Fennoskandien, GIS och fjärranalysapplikationer inom arkeologin, det förflutna i Lapplands vildmarksområden och arkeologin i Karelska Isthmus, Ryssland. Jag har också agerat till exempel som fältarkeolog, kartograf, säljare av lantmäteriutrustning och GIS-ingenjör, till exempel i norra Sibirien, Alaska och Norge. För tillfället arbetar jag vid Uleåborgs universitet och förundrar mig över ett antal saker förr och nu i olika projekt, såsom det förflutna av arktisk gruvdrift, kalla krigets arv på Svalbard, norra Fennoskandien och Sibirien, och de arkeologiska spåren av ojämlikhet som finns kvar i utkanten av det finska välfärdssamhället.

För närvarande är jag universitetslektor i atmosfärvetenskaper vid Helsingfors universitet, men tidigare koordinerade jag Kilpisjärvi vetenskapsleder -projektet. Jag har ägnat hela mitt forskningsliv åt till att studera interaktioner mellan biosfären och atmosfären. Biosfären, och särskilt träden, avger organiska föreningar och vissa av dessa molekyler kan bilda små partiklar i luften som kan växa och fungera som molnfrön (läs mera om fenomenet på Saana vetenskapsled). Moln ger den enda kyleffekten av vårt klimat, vilket är orsaken till varför det är så viktigt att förstå moln och molnbildning i en tid då världen bokstavligen brinner. Jag är särskilt intresserad av att förstå hur stressfaktorer för växter, t.ex. torka, översvämningar, värme, frost, luftföroreningar osv., påverkar molnen genom att växter i och med dem ändrar sina utsläpp av organiska föreningar.

Jag är en fysisk geograf som forskar ekosystem och kolsänkor i de arktiska områdena i ett föränderligt klimat. I min forskning använder jag mig av mångsidig fältforskning från Kilpisjärvi och andra arktiska områden, samt olika fjärranalys- och statistiska metoder. För närvarande arbetar jag på Woodwell Climate Research Center och utför en modelleringssyntes av koldioxidutsläpp från det Arktisk-boreala området, som en del av Permafrost Pathways -projektet. Jag samarbetar även med forskare från Helsingfors universitet t.ex. när det gäller den nya kolmätningsstationen i Kilpisjärvi.

Lavar, dessa symbiotiska gemenskaper av svampar, alger och bakterier, är modeller för samarbete. Jag är fascinerad av mångfalden av arter och förmågor som detta partnerskap möjliggör. Min forskning med Helsingfors universitet och Finlands naturhistoriska museum utforskar drivkrafterna för lavmångfald i flera skalor. Vilka faktorer formar samhällssammansättningen hos lavar? Hur reagerar lavar på antropogena störningar? Hur kan vi använda lavarna som indikatorer i ekologiska undersökningar och ekosystemomfattande naturskydd?