Forskning kombinerar metoder från cell-, molekylär- och utvecklingsbiologi för att förstå på vilka sätt olika gener styr hur organ hos däggdjur bildas under individens utveckling. Gener som producerar transkriptionsfaktorer spelar en viktig roll i utvecklingen eftersom dessa faktorer reglerar andra geners genuttryck och därmed cellernas differentiering i olika funktioner. Till exempel i hjärnan åstadkommer olika kombinationer av transkriptionsfaktorer bland annat produktion av olika neurotransmittorer, som i sin tur möjliggör den viktiga kommunikationen mellan nervcellerna.
I de centrala och bakre delarna av hjärnan finns många olika typer av nervceller som tillsammans reglerar djurs och människors beteende, humör, minne och rörelser. Även om vi vet hur viktiga nervcellernas funktion är i de här delarna av hjärnan, känner vi fortfarande inte helt till vilka gener som styr deras differentiering, det är alltså inte klart hur var och en av de olika typerna av nervceller specialiserar sig på att producera en viss neurotransmittor och därmed påverkar beteendet.
Genetiskt modifierade modeller på möss har visat att Gata-familjens transkriptionsfaktorer behövs vid utvecklingen för att bilda innerörat och för att differentiera nervcellerna i mellanhjärnan. Syftet med fortsatta studier är i synnerhet att undersöka hur dessa transkriptionsfaktorer tillsammans med andra faktorer bidrar till att det uppkommer en sådan mångfald av nervceller som styr beteendet.
Det centrala målet med den genetiska forskningen är att utreda vilka riskfaktorer hos hundar och katter som är ärftliga respektive miljörelaterade och som har samband med morfologi, beteende och sjukdomar.
Kartläggningen av genetiken av hundar och katter har öppnat unika möjligheter att upptäcka ärftliga sjukdomar, strukturer, färg, storlek och beteendedrag hos olika raser. Vårt mål är att identifiera genetiska defekter som orsakar olika ärftliga sjukdomar och egenskaper hos husdjuren så att vi baserat på resultaten kan utveckla genetiska tester som kan fungera som hjälpmedel vid aveln. Genetiska fynd hjälper till att förstå sjukdomsmekanismerna, och informationen används för att upptäcka sjukdomar hos människor samt utveckla diagnostik och behandling.
Sedan 2006 har forskningsgruppen Canine Models of Human Disease byggt en av världens största biobanker för hundar och katter med prover från nästan 100 000 djur, som representerar hundratals olika raser. Flera dussin genfynd har gjorts för olika sjukdomar, till exempel epilepsi, neurodegenerativa sjukdomar, ögonsjukdomar, muskelsjukdomar, utvecklingsstörningar, dövhet och ångeststörningar. Forskningsgruppen har tagit fram nya metoder för att mäta djurens personlighet och beteende och har undersökt vilka riskfaktorer som är ärftliga respektive miljörelaterade.
Forskningen är internationell, har ett väl utbyggt nätverk och kombinerar grundforskning med klinisk forskning.