Dogmatiken forskar i innehållet i kyrkorna läror och det teologiska tänkandet kring detta. Inom den kristna teologin utreder dogmatiken hur den kristna läran tagit form och hur enskilda lärosatser (dogmer) har uppkommit samt olika kyrkosamfunds läror och enskilda teologers eller teologiska skolors synsätt. Dogmatiken kan undersöka läran i vilken religion som helst. Som vetenskap tar dogmatiken inte ställning för eller emot de läror som den undersöker.
Den dogmatiska forskningen betjänar kyrkan genom att bedriva objektiv och kritisk forskning i kyrkans tradition. På sikt drar också hela samhället nytta av dogmatisk forskning. Den kristna kyrkan och dess lära har ju på ett djupgående sätt påverkat den västerländska kulturen och utvecklingen i Europa och hela världen. Denna påverkan fortsätter alltjämt.
Ekumeniken forskar i teologiskt tänkande som ligger bakom kyrkornas enhetssträvanden och i kyrkornas bekännelser. I lärosamtalen mellan kyrkor är målet för ekumenik att den kristna enheten skulle uppnås. Som vetenskapsgren innebär ekumenik däremot forskning i ekumenik och fenomen relaterade till ämnet. Vetenskapsgrenen ekumenik har uppkommit i och med den ekumeniska rörelsen.
Kännedom om den lutherska ekumenikens grunder och Luthers teologi utgör ett centralt område inom ekumeniken. Ekumeniska rörelser, ekumenisk teologi och kyrkornas bekännelser, lärosamtal mellan kyrkor samt undersökning av ekumeniska förutsättningar är exempel på forskningsämnen i ekumenik. Dessutom forskar ekumeniken i kyrkornas gemensamma socialetiska verksamhet, och den dryftar exempelvis utvecklings- och rättviseproblem, fred och mänskliga rättigheter samt deras relationer till kyrkornas lära och liv.
Inom teologisk etik och socialetik studerar man etiska teorier och frågor som gäller moraliskt beteende. I spektrumet för undervisning och forskning i teologisk etik ingår etikens historia ända från antiken och kristendomens början, bland annat den aristoteliska dygdetraditionen, den augustinska teorin om viljan samt skolastikens och reformationens teorier om människan och om rätt och fel.
Forskningen fokuserar på globala problem som är viktiga ur etisk synvinkel. Socialetik, tillämpad etik, bioetik samt etiska frågor inom medicin och ekonomi ingår också i ämnet teologisk etik.
Religionsfilosofin forskar i filosofiska frågor och uppfattningar relaterade till religion. Inom religionsfilosofin närmar man sig religiösa och teologiska frågor med filosofiska metoder. Ämnena behandlas både ur historiska och ur moderna synvinklar. Tro och förnuft, religiöst språk och religiösa erfarenheter, religion och kultur är exempel på centrala filosofiska frågor relaterade till religion.
Forskningsområdets ämnesområden täcker ett brett spektrum av tänkande och kultur i västvärlden. Religionsfilosofin ger en mångsidig förståelse av tankesätt och idéströmningar som har uppkommit inom den västerländska kulturen.
Nedan listas personer som står i anställningsförhållande till avdelningen för systematisk teologi. Emeritis och stipendieforskare finner man med namn via universitetets personsökning och via forskningsportal.