Den grundläggande uppgiften för den gammaltestamentliga exegetiken är mångsidig forskning i texter skrivna på hebreiska och arameiska. Texterna kan undersökas ur språklig, historisk, litteraturhistorisk, socialhistorisk, teologisk och religionshistorisk synvinkel. Traditionell historisk-kritisk forskning strävar efter att utforska de gammaltestamentliga skrifternas tillkomsthistoria och form, olika texters inbördes beroendeförhållanden samt olika åldersskikt och tolkningsbara element i dem.
Flera arkeologiska fynd har vidgat horisonten för den gammaltestamentliga exegetiken. Exempelvis textfynd i det forna Mellanöstern erbjuder rikligt med parallellmaterial till företeelser och händelser i Gamla testamentet. Textfynden belyser bland annat stormaktspolitiken i relation till erövrade områden, samt religion och profetism i det forna Mellanöstern. Arkeologin i Palestina och närområdena bidrar till ökad kunskap om Israels historia och socialhistoria. Qumranfynden kastar ljus över judendomens historia i början av vår tideräkning. Septuaginta, den grekiska översättningen av Gamla testamentet, och de apokryfiska böcker som ingår i översättningen bidrar med en grekisk diasporasynvinkel. Vid sidan av de fragmentariska handskrifter som hittats i Qumran intar Septuaginta en nyckelställning vid bestämmandet av Gamla testamentets texthistoria.
I den nytestamentliga exegetiken ingår utöver forskning i Nya testamentet även närliggande ämnesområden (bland annat judendomen på Jesu tid, kristendomens tidiga utveckling efter Nya testamentet, gnosticismen samt de apokryfiska evangelierna). Inom ämnet har skrifterna i Nya testamentet och andra tidiga kristna texter traditionellt tolkats ur en historisk synvinkel.
Inom den nytestamentliga exegetiken har man redan länge tillämpat metoder från andra vetenskapsgrenar, särskilt från litteraturvetenskapen och socialvetenskaperna. Fokus ligger bland annat på den sociala världen i Nya testamentet samt på hur tidiga kristna grupper definierar sina relationer till varandra och till samhället. Många teologiska strömningar, till exempel den postkolonialistiska och den feministiska teologin, har likaså påverkat vilka ämnen och infallsvinklar som behandlas och används inom nytestamentlig forskning.
Nedan listas personer som står i anställningsförhållande till exegetikavdelningen. Emeritis och stipendieforskare finner man med namn via universitetets personsökning och via forskningsportal.