Då du diskuterar med barnen är det bra att hålla frågorna så öppna som möjligt. Frågorna börjar ofta med “hur” eller “vad” eller helt enkelt “Berätta, vad tänker ni om det här?” Försök undvika att fråga “varför” eftersom det kan leda barnen att tänka att de svarat “fel”.
Alla svar är fina svar, det är viktigt att fundera tillsammans, och att fråga vidare, vad tänker någon annan om det här? Uppmärksamma gärna att alla barn i gruppen får berätta hur de tänker.
Ord på alla språk duger, och man kan gärna använda tecken som stöd för talet, eller Nallekort / andra känslokort som stöd för att hitta känslor. Man kan ”smaka” på betydelsen av ord på olika språk, om det finns flera språk i gruppen, betydelserna är ju inte alltid helt identiska. Till exempel så finns det inget bra ord på svenska för ”mieli”. Så man kan fundera på skillnaden i betydelsen ledsen/surullinen/sorgsen/paha mieli.
Man kan också fundera bara på ett ord och vad det betyder, så som ”bråttom” eller ”bekymrad” eller ”älska”.
Ibland märker man att man börjar fråga så att barnen kan svara ”ja” eller ”nej” (t.ex. Är det så att..?”) Då kan det vara bra att igen försöka fråga “vad” eller “hur”. Som följdfrågor kan man använda: berätta mera om hur du tänker. Har någon annan någon tanke om det här?
Ibland kan det vara bra att börja med en enkel, kanske lite ”tassig” fråga som passar berättelsen och som får barnen att skratta eller bli ivriga att berätta. – Har någon en dinosaurus hemma?
Fråga som kan sätta igång diskussionen: händer det att ni får paket någon gång?
Fråga som kan öppna diskussionen: Brukar ni se på TV någon gång?
Förlösande fråga: Brukar ni drömma någon gång?
Förlösande fråga: har ni sett påskhäxor någon gång? Har ni varit påskhäxor? Här i boken kallas dom för påskkärringar.
Förlösande, “tassig” fråga som öppnar diskussionen:
Obs! Inte bland de första sagorna, denna är lite längre.
Förlösande, “tassig”, fråga: Är ni rädda för sojakorv eller nån annan korv?
Vid omläsning, när barnen är vanare att diskutera rädsla kan man försöka med dessa frågor:
Om man läser berättelsen en gång till nästa vecka, kan man diskutera vidare.
Förlösande, “tassig” fråga: Har någon av er ett Pruttmonster hemma?
Förlösande, “tassig”, fråga: Har någon av er en katt? Kan katter prata?
Denna kan användas mot slutet, och kanske med 4–5 åringar.
Fråga som öppnar diskussionen: Har någon en Målgan hemma?
Förlösande, ”tassig” fråga: har ni ett Knytt eller Skrutt hemma?
Förlösande fråga: Har någon av er en Nalle?
Vad betyder att ha bråttom? Har dina föräldrar någon gång bråttom? Hur ser man att någon har bråttom eller mycket att göra?