Lärarpraktik

Praktik är studier som ingår i pedagogiska studier för lärare och som syftar till att utveckla och fördjupa studentens yrkesmässiga utveckling och förståelse av undervisningens värdegrund och läroplanerna. Detta görs genom att öva på olika uppgifter som ingår i lärarens arbetsbeskrivning och under handledning observera elever och processen undervisning–studier–lärande. Teori och praktik samverkar under praktikperioderna: teoretiskt material i pedagogik, pedagogisk psykologi och ämnesdidaktiska studier tillämpas i praktiken och det praktiska arbetet beskrivs med hjälp av begrepp. Utvecklingen av studentens egen bruksteori och pedagogiska tänkande stöds genom att arbeta både i grupp och individuellt. Praktikperioderna är handledda och genomförs i takt med teoristudierna så att studentens självstyrning ökar gradvis. Under grund- och ämnesstudierna blir studenten förtrogen med skolvärlden, lärandemiljöer och att bygga upp samspel. Därefter behandlas teman som läroämnesvis och helhetsskapande undervisning samt läraryrket sett ur ett helhetsinriktat perspektiv.

Mål

Efter slutfört studieavsnitt kan studenten

• förstå elevens synvinkel och det sociala samspelet i klassen samt det praktiska skolarbetet
• sätta mål för undervisningshelheter, genomföra dem med hjälp av olika undervisningsmetoder (inklusive drama) och bedöma dem samt förstå vilka kunskaper och färdigheter undervisningshelheten förutsätter
• förstå utgångspunkterna för olika kunskapsområden när hen fattar ämnesspecifika didaktiska beslut
• använda olika lärmiljöer och genomföra mångvetenskapliga lärområden i sitt fostrings- och undervisningsarbete
• förstå grunderna i helhetsskapande undervisning i olika kunskapsområden eller fenomenbaserat lärande och tillämpa dessa i undervisningen genom att samarbeta med andra
• under handledning identifiera elever med särskilda behov och känna till olika former av stöd
• samundervisa och samarbeta med andra i det praktiska skolarbetet.

Mål

Efter slutfört studieavsnitt kan studenten

• planera, genomföra och utvärdera undervisningen och klassens verksamhet under hela skoldagar
• förstå klassläraryrkets etiska karaktär samt den mångfald och den sociala betydelse som fostrings- och undervisningsarbetet har
• förstå skolans betydelse som en del av lokalsamhället
• förstå skolan som ett forum för ledning, utveckling och samarbete samt som en lärande organisation
• analysera sin egen undervisning med hjälp av teori och praxis samt samundervisa
• identifiera elever med särskilda behov och känna till de olika formerna av stöd.

Studenten lär sig hur en ämneslärare arbetar, stärker sin ämneskompetens och övar sig i att handleda lärandet i grundskola och gymnasium. Studenten har överenskomna planer, tidsplaner och etiska anvisningar som de följer. Undervisningspraktik innebär heltidsstudier.

När lärarpraktikanten planerar sin undervisning beaktar hen elevernas och studerandenas ålder, utgångsnivå och gruppens sammansättning. Praktikanten lär sig att använda mångsidiga undervisningsmetoder och undervisningsteknologier i sin undervisning. Studenten använder den kunskap hen tidigare har lärt sig om undervisningsrelaterade teorier och motiverar sina pedagogiska val på forskningsbasis. Studenten reflekterar över sin egen verksamhet under hela praktiken.

Under den handledda grundläggande praktiken observerar studenten lektioner, planerar övningslektioner, håller lektioner, deltar i responssamtal och grupphandledning som gäller hens undervisningsämnen och genomför en helhet som heter Koulu yhteisönä (Skolan som gemenskap).

Under den fördjupade praktiken fördjupar studenten sin undervisningsförmåga och genomför sin undervisning på ett mer självständigt sätt än under den handledda grundläggande praktiken. Under den fördjupade praktiken lär studenterna sig att på ett ännu flexiblare och mångsidigare sätt använda sig av olika undervisningsmetoder och att ta hänsyn till elever med annorlunda inlärningssätt.

Studenten lär sig olika metoder för bedömning och att använda bedömning på ett mångsidigt sätt. Undervisningspraktiken sker i samarbete med elever, studerande, handledande lärare, andra lärarpraktikanter och skolans personal. Studenten får också övning i samarbetet mellan hem och skola.

Studenten observerar och lär sig hur en speciallärare arbetar och övar sig i handledning och stödjande av lärandet i både allmän undervisning och specialundervisning i grundskolan och gymnasiet. Studenten har överenskomna planer, tidsplaner och etiska anvisningar som hen följer. Undervisningspraktik innebär heltidsstudier. Grundläggande praktik genomförs i årskurserna 1–6 samt årskurserna 7–9 och gymnasiet. Praktiken består av två perioder. Längden på en period är ungefär fyra veckor. Den ena perioden genomförs i årskurserna 1–6 och den andra i årskurserna 7–9.  Studenten får observera undervisningen, lärandet och stödet för lärande i allmän undervisning och specialundervisning.

Yrkesmässig utveckling i praktiken är en process som går framåt individuellt och flexibelt. Studenten övar sig på att på ett mångsidigt sätt bedöma sitt eget arbete som lärare samt sin verksamhet och verksamhetens resultat under praktiktiden på basis av den teoretiska kunskap som inhämtats genom specialpedagogiska studier och den arbetserfarenhet som förvärvats under praktikperioderna.

Studenten får handledning i att planera, genomföra och utvärdera processen undervisning–studier–lärande, att utveckla sig yrkesmässigt och att lära känna skolan som en gemenskap och som en del av samhället. Speciallärarpraktiken genomförs samtidigt med ämneslärar- och klasslärarpraktiken. Studenten planerar och håller två lektioner i samarbete med en klass- eller ämneslärarstuderande (samundervisning).

Studenten lär sig att använda olika metoder för undervisning och handledning på ett flexibelt och mångsidigt sätt. I planeringsskedet beaktar lärarpraktikanten elevernas behov för stöd, studerandenas ålder och utgångsnivå samt gruppens sammansättning. Studenten använder sig av den kunskap hen tidigare har lärt sig om undervisningsrelaterade teorier och motiverar sina pedagogiska val på forskningsbasis. Studenten bekantar sig med elevernas särskilda behov och hur de kan mötas i den allmänna undervisningen och specialundervisningen. Studenten identifierar individuella behov av stöd som hänför sig till studierna och försöker använda arbetsmetoder, undervisningsmaterial och undervisningsverktyg i sitt arbete som stöder lärande och habilitering på ett helhetsinriktat sätt. Studenten lär sig att bedöma resultaten av både stödåtgärderna och lärandet och planera skolans stödåtgärder på längre sikt. Studenten reflekterar över sin egen verksamhet under hela praktiken.

Under praktiken fördjupar studenten sig i övningsskolans fostrings- och undervisningskultur, undervisnings- och fostringsarbete, samarbetsnätverk samt elev- och studerandevård. Studenten får också bekanta sig med samarbetet mellan hem och skola. Studenten gör sig förtrogen med grupp- eller studerandespecifika habiliteringsplaner och planer för lärande samt deltar under ledning av sin praktikhandledare aktivt i undervisningen och habiliteringen av sin undervisningsgrupp eller av en enskild elev eller studerande. Under praktiken utarbetar studenten på basis av den tillgängliga informationen antingen en plan för gruppundervisning eller individuell undervisning, ett förslag till praktiskt genomförande samt ett förslag till bedömning av åtgärdernas resultat.

Under den grundläggande praktiken observerar studenten lektioner, håller övningslektioner, deltar i responssamtal och grupphandledning inom specialundervisning samt genomför en helhet som heter Koulu yhteisönä (Skolan som gemenskap). Undervisningspraktiken sker i samarbete med elever, studerande, handledande lärare, andra lärarpraktikanter och skolans personal.