Psykologi

I utbildningsprogrammet i psykologi kan studenterna avlägga en psykologie kandidatexamen och en psykologie magisterexamen. De som studerar i kandidatprogrammet i psykologi kan fortsätta sina studier direkt i magisterprogrammet i psykologi. Den som genomfört nödvändiga tidigare studier på annat håll kan också söka till magisterprogrammet i psykologi. Se kandidat- och magisterprogrammens beskrivningar på Studieinfo.

I kandidatprogrammet i tillämpad psykologi kan du avlägga psykologie kandidatexamen. I magisterprogrammet i organisationspsykologi (börjar 2026) avlägger studenterna filosofie magisterexamen. De som antagits till kandidatprogrammet i tillämpad psykologi kan fortsätta direkt till magisterprogrammet i organisationspsykologi. Den som genomfört nödvändiga tidigare studier på annat håll kan också söka till magisterprogrammet i organisationspsykologi. 

Utbildningsprogrammet i psykologi ger kunskap och färdigheter för psykologyrket. Undervisningsspråket för programmet är finska, men en del av undervisningen sker på engelska. Studierna vid utbildningsprogrammet i psykologi innehåller beröringspunkter med exempelvis medicin, naturvetenskaper och samhällsvetenskaper. Studenterna kan också delta i gemensam undervisning med andra utbildningsprogram vid Medicinska fakulteten.  Studenterna integreras i psykologiska forskargrupper senast när de arbetar på sin magisteravhandling.

Utbildningsprogrammet i psykologi gör studenterna förtrogna med psykologens kliniska färdigheter inom psykisk hälsa och neuropsykologiska frågor hos barn, unga och vuxna. I magisterprogrammet genomförs också en klinisk praktik under fem månader. Efter avlagd magisterexamen kan studenten ansöka om legitimering till yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården (psykolog). 

Kandidatprogrammet i tillämpad psykologi och magisterprogrammet i organisationspsykologi ger tillsammans färdigheter för omfattande expertuppgifter inom psykologi, men de ger inte behörighet för psykologuppdrag i egenskap av yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Specialistpsykologutbildning

Specialistpsykologutbildningen är specialistutbildning på universitetsnivå som genomförs efter magisterexamen och ordnas av ett samarbetande nätverk av universitet. En närmare beskrivning av de olika utbildningsformerna finns under Yrkesinriktad påbyggnadsutbildning och på Psykonets sidor (på finska).

Specialistpsykologutbildning ordnas inom fem olika specialområden enligt följande (med det ansvariga universitetet inom parentes):

• Klinisk hälsopsykologi (Östra Finlands universitet)
• Barn och unga (Åbo universitet och Åbo Akademi)
• Neuropsykologi (Helsingfors universitet)
• Klinisk mentalhälsopsykologi (Helsingfors universitet)
• Psykoterapi (Jyväskylä universitet)
• Arbets- och organisationspsykologi (Tammerfors universitet)

Specialistpsykologutbildningen i neuropsykologi, som Helsingfors universitet ansvarar för, ger kompetens för att utöva neuropsykologyrket inom hälso- och sjukvården.

Psykonet är ett universitetsnätverk inom utbildningsområdet psykologi, och består av institutionerna, avdelningarna och ämnesgrupperna för psykologi vid Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Jyväskylä universitet, Tammerfors universitet, Åbo universitet och Åbo akademi. Nätverket har varit utbildningsområdets takorganisation sedan 1989.

Psykoterapeututbildning

Psykoterapeututbildningen är en kompletterande utbildning som är jämförbar med påbyggnadsutbildning för yrkespersoner inom hälso- och sjukvården. Utbildningen förutsätter att den sökande har erfarenhet av yrkesområdet psykisk hälsa eller ett motsvarande område samt att hen har en lämplig utbildning inom hälso- eller socialområdet som grund. När en student blir godkänd i utbildningen får hen rätt att ansöka om yrkesbenämningen psykoterapeut hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira).

Närmare information om ansökningen och utbildningens innehåll finns under Psykoterapeututbildning.

Vid Medicinska fakulteten kan man avlägga en doktorsexamen med psykologi som huvudämne om man har genomfört de fördjupade studierna och praktiken som hör till psykologie magisterexamen samt avlagt en högre högskoleexamen i en finländsk högskola (eller en motsvarande examen i en utländsk högskola). En student med psykologi som huvudämne kan avlägga en filosofie doktorsexamen i fall där ingen klinisk praktik genomförs eller om personen har utexaminerats från magisterprogrammet i organisationspsykologi. Största delen av doktoranderna i psykologi avlägger sin examen vid något av doktorandprogrammen i hälsoforskning.

Attentional Multimodal Networks
Vi undersöker hur beteendekontexter och kognitiva funktioner såsom uppmärksamhet syns i människans nervnätverk. Vi använder oss av naturliga experimentuppställningar och bilddiagnostiska metoder såsom fMRI och EEG.

Clinical Neuropsychology Network
I forskningsgruppen för klinisk neuropsykologi undersöks både förvärvade och utvecklingsbetingade kognitiva störningar hos barn och vuxna, kognitionens utveckling från barndom till vuxenålder, neuropsykologiska metoder för bedömning av kognition samt tvärvetenskapliga, multiprofessionella rehabiliteringsmetoder.

Clinical psychology and mental health interventions (CLIPI)
I vår forskning fokuserar vi på bakgrundsfaktorerna bakom psykiska problem och kognitiva färdigheter samt på metoder för att stödja psykisk hälsa. Vi är särskilt intresserade av interaktionen mellan omgivningen och biologiska faktorer som påverkare av den mentala hälsan. Vi undersöker också genomslaget av korta mentalvårdsinterventioner och psykoterapier. Vår vision är att vi genom att förstå de biologiska mekanismerna bakom psykisk ohälsa kan förbättra genomslaget av psykosociala interventioner.

Cognitive Brain Research Unit (CBRU) / Enheten för kognitiv hjärnforskning
CBRU undersöker människans perceptionsprocesser och kognitiva processer samt deras utveckling, störningar och formbarhet i synnerhet i samband med språkliga och musikaliska funktioner.

Developmental Psychology Research Group (DEPSY)
Forskningsgruppen för utvecklingspsykologi undersöker teman som anknyter till människans psykiska utveckling genom hela livet. Vi är bland annat intresserade av programmering under fostertiden, välbefinnande under graviditet, psykisk hälsa, utveckling av neurokognitiva färdigheter, riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, sömn och åldrande. Vi arbetar med flera olika uppföljningsmaterial, samarbetar brett både i Finland och utomlands och använder oss av flera olika metoder för att reda ut hur människans psyke utvecklas.

Developmental psychopathology and intervention studies
Vi undersöker tidiga riskfaktorer i familjemiljön som påverkar utvecklingen samt interventioner som riktar sig till barn och familjer.

Emotional Interaction and eHealth (EIeH) Research Group
Gruppen undersöker känslor, hälsa och välbefinnande i en tid av virtuell verklighet och digitala hälsoapplikationer. Gruppens forskning kombinerar socialpsykologi, interaktion mellan människa och dator och kognitiv neurovetenskap.

Higher Cognition
Vår forskning fokuserar på den kognitiva grunden för tänkande och slutledning. Vår aktuella forskning fokuserar på informell slutledning, särskilt förmågan att bedöma argument, och på olika tankesätt.

Interaction Analysis Lab
Vi forskar i fysiologiska bakgrundsprocesser och beteendeprocesser som möjliggör förståelse och effektiv kommunikation i interaktion som sker ansikte mot ansikte och som förmedlas av teknik.

Mind and Brain in the Systemic Context
Vi är intresserade av hur psykiska fenomen och människokroppens fysiologi interagerar med varandra och vi letar efter nya sätt att ändra observerade interaktionsrelationer. Vårt mål är att identifiera systemiska mekanismer bakom allmänna psykiska störningar, såsom depression, och använda den framtagna kunskapen för att utveckla eller optimera nya vårdapplikationer. Vi strävar efter att nå våra mål genom att arbeta med olika befolkningsgrupper från friska frivilliga till personer som lider av psykiska störningar.

Music, Ageing and Rehabilitation Team
Vår grupp undersöker åldrandet och hjärnsjukdomars inverkan på behandlingen av musik och tal i hjärnan, användningen av musikinterventioner som stöd för hälsosamt åldrande och neurologisk rehabilitering samt de hjärnmekanismer som ligger bakom musikens effekt på oss.

Neurogenomics laboratory
Vårt team undersöker orsakerna till att vissa är mer utsatta för psykiatriska sjukdomar än andra. Vi forskar i ångeststörningars genetiska och neurobiologiska bakgrund både hos människor och i experimentella modeller.

O’BRAIN Lab
En mångvetenskaplig forskningsgrupp undersöker interaktionen mellan den moderna näringsmiljön och hjärnan utifrån sambandet mellan miljöfaktorer, beteende, hjärnfunktion och ätbeteende samt genetiska faktorer som anknyter till obesitas. Vi fokuserar särskilt på neuroplasticitetens roll i lärandet och beslutsfattandet.

Perception, Action and Cognition (PAC)
Vi forskar i perception samt behandling av sensoriska data i samband med minne, lärande, beslutsfattande och motorisk aktivitet. Till forskningsämnena hör bland annat färg- och talperception, visuell och sensorisk identifiering, observationsinlärning och arbetsminne. Som metoder använder vi oss i synnerhet av psykofysik, hjärnavbildning och beräkningsmodeller.

Population Mental Health

Psychological treatment, etiology, and mental health (PsyTEAM) 
Gruppen forskar i psykoterapier, psykosociala behandlingar, mental hälsa samt psykopatologisk epidemiologi och etiologi. Gruppen använder sig av många olika metoder, såsom registerbaserad forskning, statistisk modellering, maskininlärning och teoretisk modellering samt randomiserade experimentupplägg.

The Psychosocial Factors & Health Research Group
Gruppen undersöker de psykiska, sociala, beteendemässiga och biologiska processerna som verkar i bakgrunden för psykisk och fysisk hälsa. Dessa kan vara relaterade exempelvis till tidig barndomsmiljö, arbetsliv, sociala relationer under ålderdomen eller faktorer som nedärvts i generationer. 

Sleep & Mind Research Group
Forskningsgruppen Sleep & Mind undersöker sömnens betydelse för känslor och kognition genom metoder för experimentell sömnforskning. Forskningen bedrivs i ett sömnlaboratorium. Forskningen fokuserar på hjärnaktiviteten under sömnen och dess betydelse för hur till exempel minnet och känslor formas, hur ångest utvecklas eller hur sömnlöshet påverkar hjärnans funktion.  Vår forskningsgrupp deltar också i forskning om sömnrelaterade frågor hos olika patientgrupper.

Visual Cognition Research Group
Forskningsgruppen undersöker visuell kognition ur ett grundforskningsperspektiv och ur teknologiforskningens perspektiv.