Diagnostisk-terapeutiska avdelningen ansvarar för den grundläggande undervisningen vid Helsingfors universitets Medicinska fakultet inom sina specialiteter. Tyngdpunkten för avdelningens undervisning ligger på studieår 3–6. För mer information om grundläggande undervisning, se beskrivningen för ifrågavarande enhet.
Fördjupade studier ingår i de grundläggande medicinska studierna. Vid diagnostiskt-terapeutiska avdelningen är det möjligt att genomföra fördjupade studier genom att delta i forskningsprojekt. Fördjupade studier har för många varit starten på forskning som lett till doktorsavhandling.
Diagnostiskt-terapeutiska avdelningens ämnesområden redogör närmare för forskningsämnen och forskningsprojekt samt deras kontaktpersoner. Det kan också vara möjligt att delta i ett forskningsprojekt redan innan man har avslutat sina grundstudier inom ämnesområdet.
Avdelningen utbildar specialistläkare inom akutmedicin, anestesiologi och intensivvård, klinisk fysiologi och nukleärmedicin, idrottsmedicin och radiologi. Mer information om specialistläkarutbildningarna finns på de enskilda enheternas sidor och på Medicinska fakultetens sidor för yrkesinriktad påbyggnadsutbildning. Efter specialistläkarutbildningen är det möjligt att genomföra tvååriga tilläggsutbildningsprogram.
Enheten för akutmedicin ansvarar för den grundläggande undervisningen i diagnostik och behandlingen av akuta patienter i alla åldrar på samjourer, specialistläkarutbildningen i akutmedicin och för vetenskaplig forskning. Enheten erbjuder fördjupande projekt och amanuensurer.
Undervisning i akutmedicin ges i kurserna M5-6, repetitionskursen om jourarbete och den valfria kursen Grunder i akutmedicin (Akuuttilääketieteen perusteet).
Syftet med undervisningen är att introducera studenterna i jourarbetets processer samt i jourdiagnostikens och jourvårdens särdrag. Målet är att kunna fungera som kliniker på en jourpoliklinik under handledning av en specialistläkare.
Utbildningens längd är 6 år för dem som har antagits före 1.2.2020 och 5 år för dem som antagits efter 1.2.2020. Minst ett år av utbildningen ska genomföras utanför ett universitetssjukhus. I utbildningen ingår arbete i 9 månader på en hälsocentral. Utöver den praktiska tjänstgöringen innehåller utbildningen teoretisk utbildning i kursform och chefsutbildning. Genomförandet av utbildningen följs upp med en loggbok. Kunskaperna bedöms med hjälp av internationella metoder (Mini-CEX, simulering osv.).
Mer information om specialistläkarutbildningen finns på Medicinska fakultetens webbsidor.
Inom akutmedicin arbetar forskargrupper och doktorander inom följande prioritetsområden:
Enheten för anestesiologi och intensivvård ansvarar för den grundläggande undervisningen i anestesiologi, intensivvård, preshospital akutvård och smärtbehandling samt för specialistläkarutbildningen i anestesiologi och intensivvård, och för forskning inom dessa områden. Enheten arbetar främst med klinisk forskning inom alla ovanstående delområden.
Fördjupade studier vid avdelningen för anestesiologi och intensivvård kan främst genomföras genom att delta i pågående forskningsprojekt. Mer information om lämpliga forskningsprojekt fås av enhetens fyra professorer och av läraren i klinisk medicin.
Undervisning i anestesiologi, intensivvård, prehospital akutvård och smärtbehandling ges i huvudsak under läsår 3–4 för medicine studerande. Läroämnets undervisning sker huvudsakligen genom praktiska övningar i fakultetens simuleringscenter Skilla. Den teoretiska undervisningen kompletteras med praktik i en vecka på anestesiavdelningarna (operationssalar) på HUS sjukhus. Undervisningen i smärtbehandling genomförs i sin helhet som integrerad undervisning. Undervisningen i prehospital akutvård avslutas med ett förhör om återupplivning i slutet av studierna. Se Weboodi för en detaljerad beskrivning av den grundläggande undervisningen. Läroämnet ansvarar också för undervisningen i första hjälpen och i prehospital akutvård för odontologie studenter i årskurs 3 och 5.
Läkare som specialiserar sig på anestesiologi och intensivvård utför sina på förhand överenskomna tjänstgöringar på enheter vid universitetssjukhus, och delvis utanför dem. De flesta ST-läkarna specialiserar sig enligt en tidsbegränsad utbildningsplan. Specialistläkarutbildningen håller emellerid på att övergå till kunskapsbaserad utbildning. Utbildningsperioden på ett universitetssjukhus i samband med specialiseringen tar vanligtvis 2,5–3,5 år. Den teoretiska utbildningen sker genom månatliga fyra timmar långa utbildningsseminarier samt veckovisa utbildningar vid de olika utbildningsenheterna. För mer information om specialistläkarutbildningen, se Medicinska fakultetens webbsidor om yrkesinriktad påbyggnadsutbildning.
Specialistläkare i anestesiologi och intensivvård kan få tilläggsutbildning i följande tilläggutbildningsprogram vid Helsingfors universitet:
Forskningsverksamhet pågår inom specialitetens alla delområden, dvs. inom anestesiologi, intensivvård, prehospital akutvård ochsmärtbehandling. Professor Eija Kalsos smärtforskningsgrupp och professor Ville Pettiläs forskningsgrupp för intensivvård är värda ett skilt omnämnande bland forskningsgrupperna. Professor Markus Skrifvars leder forskningsgruppen för prehospital akutmedicin. Många perioperativa undersökningar inom området har studerat perioperativ smärtbehandling och vätsketerapi under pågående operation.
Ansvarsområdet för klinisk fysiologi och nukleärmedicin vid HUS Diagnostikcentrum ansvarar för den grundläggande undervisningen i klinisk fysiologi och nukleärmedicin för medicine studenter, för specialistläkarutbildningen i klinisk fysiologi och nukleärmedicin samt för specialistläkarutbildningen för sjukhusfysiker i fråga om nukleärmedicin. Dessutom leder ansvarsområdet för klinisk fysiologi och nukleärmedicin forskningen inom klinisk fysiologi och nukleärmedicin vid Helsingfors universitet.
Klinisk fysiologi och nukleärmedicin är en diagnostisk specialitet som använder fysiologiska metoder för att undersöka bland annat funktionsstörningar och sjukdomar i lungor och det kardiovaskulära systemet, samt deras arbetsförmåga och lämplighet för ingrepp. Nukleärmedicin kan bland annat användas för att avbilda ämnesomsättning, blodflöde och ventilation. Dessa undersökningar används främst för att diagnostisera cancer, hjärtsjukdomar, minnesstörningar och lungsjukdomar. Numera använder man ofta CT- och MRT-bilder i samband med undersökningar (hybridbildbehandling).
HUS-områdets ansvarsområde för klinisk fysiologi och nukleärmedicin består av flera enheter. Isotopenheten vid Mejlans sjukhus tillhandahåller bland annat omfattande SPET- och PET-modaliteter. Enheten för klinisk fysiologi vid Mejlans sjukhus har en omfattande utrustning och expertis när det gäller undersökning av hjärt- och lungfunktioner. Verksamheten vid enheten för klinisk fysiologi vid Jorvs sjukhus omfattar både klinisk fysiologi och nukleärmedicin och ger en mångsidig grundsyn i området. Enheten inom klinisk fysiologi i Hyvinge tillhandahåller i synnerhet ultraljudsexpertis. Utöver mer konventionella klinisk fysiologiska undersökningar har avdelningen för klinisk fysiologi vid Pejas sjukhus särskild kompetens inom funktionsstörningar i matstrupen och inom undersökning av synkope.
Grundläggande hjärt- och lungundersökningar behandlas i korthet under det prekliniska stadiets undervisning i klinisk fysiologi och nukleärmedicin. Under det kliniska stadiet integreras undervisningen i klinisk fysiologi i studieavsnittet Bröstsmärta, andnöd och vaskulär kirurgi (RiHaVe), där den består av fyra timmar seminarieundervisning, två timmar gruppundervisning och sex timmar klinikundervisning. I undervisningen ingår bland annat belastningsfysiologi och genomförande av ett kliniskt belastningsprov, mekanismerna bakom andnöd, tolkning av spirometriresultat, samt en genomgång av några klinisk fysiologiska undersökningar och deras praktiska indikationer. Vid isotopenheten går man igenom de vanligaste isotopundersökningarna och deras indikationer om källor, med särskilt fokus på diagnos av kranskärlssjukdom.
HUS Diagnostikcentrum har 10 utbildningstjänster för ST-läkare inom klinisk fysiologi och nukleärmedicin. Utbildningen tar sammanlagt sex år. Utbildningen sker i samarbete med enheterna för klinisk fysiologi och/eller klinisk fysiologi och nukleärmedicin vid Mejlans, Jorvs, Pejas och Hyvinge sjukhus, samt under kortare perioder vid vissa andra HUS enheter.
Mer allmän information om specialistläkarutbildningen finns på Medicinska fakultetens webbsidor.
Tilläggsutbildningsprogram inom klinisk fysiologi och nukleärmedicin
Enheten för klinisk fysiologi undersöker främst lungsjukdomar, elektriska störningar i hjärtat samt förändringar i hjärnans funktioner. Många forskningsprojekt har anknytning till internationellt samarbete eller samarbete mellan enheter vid HUS. Bland dessa kan nämnas studien EpiLung, som är ett samarbete mellan forskare i Finland, Sverige och Norge, samt samarbeten med kliniker inom kardiologi, lungsjukdomar, neurologi och radiologi, och med Hud- och allergisjukhuset. Forskningssamarbete bedrivs också med Tekniska högskolan och med enheterna för radiokemi och fysik. Enheten för nukleärmedicin bedriver forskningssamarbete med kardiologiska kliniken kring avbildning av kranskärlssjukdom och hjärtmuskelsjukdomar samt med Cancercentrum och Gastrocentrum och med nefrologer kring avbildning av njurar och cancersjukdomar.
Även ämnen för fördjupande uppgifter kan erbjudas för medicine studerande. Amanuenstjänstgöring kan också genomföras inom ansvarsområdet för klinisk fysiologi och nukleärmedicin.
Enheten för idrottsmedicin ansvarar för undervisningen i idrottsmedicin och bedriver forskning inom idrottsfysiologi och idrottsmedicin. Enheten fungerar i stiftelsen Urheilulääketieteen säätiös lokaler på innergården i Helsingfors Diakonissanstalts kvarter i byggnad I (Pihala) fram till slutet av juni 2021, och från och med 1.8.2021 i Urheahallens lokaler vid Backasbrinken.
Ingen separat kurs i idrottsmedicin ingår i den grundläggande undervisningen, utan den är för närvarande integrerad i undervisningen för andra kliniska specialiteter. Det är också möjligt att genomföra fördjupade studier vid enheten i anslutning till enhetens övriga forskningsverksamhet. Enheten strävar dessutom efter att erbjuda valfria kurser varje år. https://hula.fi/tutkimus-ja-opetus/
Specialistläkarutbildningen genomförs i enlighet med specialistläkarutbildningens studiehandbok. Handboken finns på Medicinska fakultetens webbplats.
Forskningsverksamheten vid enheten för idrottsmedicin fokuserar på sådana nyckelområden inom idrottsmedicin och idrottsfysiologi som rör de vanligaste folksjukdomarna (hjärt- och kärlsjukdomar, obstruktiva lungsjukdomar, diabetes), skador och sjukdomar i rörelseapparaten, fysisk aktivitet och dess effekter, samt trötthet, återhämtning och överbelastning, och inom idrottsfysiologi effekterna av hypoxi, faktorer som påverkar prestationsförmågan samt stressrespons. Forskningslinjerna stöds av en aktiv utveckling av egna forskningsmetoder. Forskningen bedrivs med hjälp av personal och utrustning såväl vid enheten som vid Urheilulääketieteen säätiö, samt i samarbete med olika institutioner och forskningscenter vid Helsingfors universitet. Enheten för idrottsmedicin har ett omfattande nationellt och internationellt samarbetsnärverk: https://hula.fi/yhteistyokumppanit/. Enhetens forskningsgrupper består av doktorander inom idrottsmedicin (MD), idrottsfysiologi (FD) och näringsvetenskap. https://hula.fi/tutkimus-ja-opetus/
Enheten för radiologi ansvarar för den grundläggande undervisningen i diagnostisk användning av radiologiska avbildningsmetoder och därtill hörande strålskydd, för specialistläkarutbildningen och fortbildningen inom radiologi samt för vetenskaplig forskning inom radiologi. Det finns även möjlighet till fördjupande projekt och amanuenstjänstgöring.
I kurserna M3v–M4v ingår undervisning i radiologi i fråga om thorax-, neuro- och bukradiologi samt muskuloskeletal radiologi, och de har integrerats i den kliniska undervisningens block. Blocken om thorax och bukområdet finns även på engelska för den internationella gruppen. I kurs M5h ingår pediatrisk radiologi och i kurs M6h seminarier om radiologi där man repeterar centrala ämnen.
Syftet med kursen är att lära studenterna om användningen av radiologiska avbildningstekniker och om diagnostiseringen av sjukdomar, om avbildningsindikationer och kontraindikationer samt om den remitterande läkarens skyldighet att trygga patientens strålsäkerhet. Målet är också att självständigt kunna tolka bilder som vanligtvis används inom primärvården i fråga om trauman i thorax, buken och skelettet. Studenterna kan också i praktiken bekanta sig med användningen av ultraljud.
Seminarierna under M6h behandlar radiologens arbete med hjälp av patientfall och repeterar tolkningen av bilder på skelettet och thorax. Det finns också valfria kurser om ultraljud och jourradiologi. Träningslaboratoriet erbjuder övningar i att tolka fraktur- och thoraxbilder, samt ultraljudsundersökning under ledning av en lärare i klinisk medicin.
Utbildningens totala längd beror på när utbildningsrätt beviljas. En del av utbildningen måste genomföras utanför universitetssjukhuset. Se fakultetens webbsidor för närmare information om hur man genomför en specialistläkarutbildning i radiologi (under yrkesinriktad påbyggnadsutbildning). Förutom den praktiska tjänstgöringen innehåller utbildningen teoretisk utbildning i kursform och chefsutbildning.
Efter specialistläkarutbildningen i radiologi kan studenten genomföra en tvåårig tilläggsutbildning inom följande områden:
Vid enheten för radiologi arbetar forskningsgrupper och doktorander inom bland annat neuroradiologi, hjärtavbildning, muskuloskeletal radiologi, pediatrisk radiologi och metabolisk avbildning. För mer information om forskningsprojekt, kontakta professorerna i radiologi och forskningskoordinator Mia Perä.
professor Taina Autti
taina.autti@hus.fi