Veterinärer behöver en bred kunskapsbas. Denna grund byggs ofta upp på föreläsningarna där man också tillsammans diskuterar och löser inlärningsuppgifter. Studenterna lär sig att hitta den senaste forskningskunskapen och att skriva vetenskapliga texter framför allt när de skriver sina kandidat- och licentiatavhandlingar, med stöd av handledarna.
Studenterna börjar öva praktiska färdigheter genast under den första veckan av studierna i laboratorier, i dissektionssalar, på kliniker, på lantgårdar och på andra praktikplatser. Merparten av de praktiska övningarna är obligatoriska och skräddarsydda för veterinärutbildningens behov.
I övningsarbetena används både traditionella metoder och den nyaste tekniken, beroende på vad som bäst främjar inlärningen av viktiga färdigheter. Till exempel kan man lära sig kliniska färdigheter med hjälp av modeller av suggor och hästar i naturlig storlek, med hjälp av vilka det är möjligt att både repetera anatomi och öva sig på kliniska ingrepp som till exempel blodprov eller identifiering av bukorgan via ändtarmen.
Inom utbildningen används flera olika bedömningsmetoder för att säkerställa att varje student uppnår kursens kunskapsmål.