Miljön är ett viktigt delområde för samtliga levande organismers hälsa. Som levande organism är det en fördel för människan om marken, vattnet och luften i hennes livsmiljö är rena. Människan bär också ansvar för hållbar användning av naturresurserna.
Bland våra forskningsteman handlar molekylepidemiologin och miljövirologin för zoonoser, alltså infektionssjukdomar som sprids i interaktionen mellan organismer av olika arter, om egenskaperna och smittvägarna för patogena mikrober som förekommer i miljön. Vatten är en central rutt för mikrobexponering och i vattenundersökningarna utvecklar vi metoder för att identifiera förorening av vattenresurser och tryggande av vattenkvaliteten. Inom forskningen om antimikrobiell resistens undersöks hur mikroberna utvecklas till att bli läkemedelsresistenta och utreds miljöns, människans och djurens roll vid uppkomsten och spridningen av antimikrobiell resistens.
Forskningen om miljötoxikologi som utförs på avdelningen fokuserar särskilt på dioxinernas verkningsmekanismer och betjänar således riskbedömningen för de här och liknande kemikalier. Vår forskning riktar in sig på en ännu bättre framtida prevention och bekämpning av olika miljöexponeringsfaktorer som är skadliga för människans hälsa.
Med vår forskning strävar vi efter att svara på aktuella kunskapsbehov inom miljö- och hälsoskyddet och stödja beslutsfattandet i miljö- och hälsoskyddet. Vi undersöker också övervakningsåtgärderna i miljö- och hälsoskyddet och utvärderar deras effektivitet. Vårt val av forskningsämnen styrs av målsättningen att komplettera myndigheternas verksamhet med hjälp av vetenskap som beslutsfattarna kan utnyttja. För att genomföra principen ”från vetenskap till beslutsfattande” bedriver vi ett nära samarbete med olika expert- och forskningsinstitut samt myndigheter. Medlemmarna i avdelningens forskningsgrupper har delade uppgifter med Institutet för hälsa och välfärd och Livsmedelsverket vilket stöder den här målsättningen.