Kunskap om sjukdomsalstrarnas epidemiologi och patogenes är en förutsättning för effektiv bekämpning av sjukdomarna, men vid förekomst av sjukdom bildar en noggrann och pålitlig diagnostik grunden för den riktade vården. Den ökande antibiotikaresistensen bland bakterier är ett världsomfattande problem och ett allt större hot såväl mot människans som mot djurens hälsa. Ett viktigt mål är en minskad och mer rationell användning av antibiotika, vilket framför allt förutsätter satsningar på infektionsbekämpning. Vilken effekt olika behandlingar och vårdpraxis har på sjukdomsprevalensen i ladugårdarna undersöks och utifrån resultaten utvecklas behandlingsrekommendationer.
Juverinflammation (mastit) är den vanligaste och ekonomiskt mest betydelsefulla sjukdomen inom mjölkproduktionen och orsakas typiskt av bakterier. Juverinflammationerna minskar mjölkmängden som mjölkkorna kan producera, försämrar mjölkens kvalitet och orsakar därmed utgifter och förluster för jordbrukarna, mjölkförädlingsindustrin och i slutändan konsumenten. Dessutom påverkar en juverinflammation kons välbefinnande.
Forskningsgruppen för juverhälsa specialiserar sig på bland annat vårdpraxis vid sinläggning samt diagnostik, epidemiologi och virulensfaktorer i anslutning till stafylokockinflammationer.
Bensjukdomar och hälta har en negativ effekt på kornas välbefinnande. Forskningen i klövsjukdomar fokuserar på smittsamma klövsjukdomar såsom hudinflammationer vid klövområdet och digital dermatit vid klövspalten. Vi undersöker också dödsorsakerna för de mjölkkor som dör på gårdarna, i samarbete med fakultetens patologer.
För att kalvarna ska må bra och växa förutsätts tillräckligt med antikroppar som de får via råmjölken genast efter födseln. Vilka faktorer som inverkar på detta undersöker vi bland annat med hjälp av kalv-, ko- och gårdsstatistik. Vi undersöker också sjukdomsprevalensen och dödligheten under kalvarnas uppväxttid.
Avdelningen fokuserar också på att aktivt undersöka nötkreaturens beteende vid Forskningscentret för djurvälfärd.