Högskolans forskning bedrivs huvudsakligen inom fem tematiska nätverk som förenar expertisen i högskolans olika vetenskapsområden. Högskolans sex vetenskapsområden journalistik och kommunikation, rättsvetenskap, socialt arbete och socialpolitik, sociologi, socialpsykologi samt statskunskap med förvaltning utgör basen för den forskningsverksamhet som bedrivs i nätverken.
Närmare information om högskolans forskning och forskare hittar du i Helsingfors universitets forskningsportal.
Soc&kom deltar också i forskningsnätverk, forskningscenter och andra former av samarbeten så som INEQ - Helsinki Inequality Initiative och Institutet för humaniora och samhällsvetenskap vid Helsingfors universitet HSSH.
Undervisningen är forskningsbaserad, vilket innebär att nedan nämnda forskningsområden ligger som grund för undervisningen vid Soc&kom.
I nätverket analyseras hur politiken utvecklas och förändras i spänningsfältet mellan å ena sidan medborgarnas politiska engagemang och deltagande och å andra sidan starkt föränderliga samhällsinstitutioner. Av särskilt intresse är hur samhälleliga och institutionella förändringar påverkar individers värderingar, attityder och deltagande men också hur nya offentliga organiserings- och styrningsformer som åtgärdsprogram, partnerskap, nätverk, projekt och lokala aktionsgrupper påverkar politikens utfall.
Nätverksledare: Stefan Sjöblom
Nätverket upprätthålls av Centret för forskning om etniska relationer och nationalism, CEREN. CEREN är en aktiv forskningsmiljö med banbrytande forskningsprojekt, aktiva nationella och internationella nätverk och ett intensivt samarbete med myndigheter och civilsamhället.
Forskningen i nätverket kretsar kring migration, tillhörighet och medborgarskap, integrationspolicyn och -metoder, diaspora, transnationalism och minoriteter, rasism och antirasism samt postkolonialism och avkolonisering.
Nätverksledare: Suvi Keskinen
Nätverket omfattar mångvetenskaplig forskning om individens sociala livsvillkor, identiteter, olika grupper och samhällen. Forskningen söker mönster i individens handlingar, hur grupper och samhällen är uppbyggda och hur makten i samhället fungerar. Vi tillämpar problematiserande perspektiv på genus i relation till andra maktordningar och kategoriseringar, exempelvis sexualitet, etnicitet, ras, funktionsförmåga, klass och ålder. Sociala och historiska processer som formar nordiska förståelser, praktiker och strukturella ramar för identitet, genus- och andra ordningar studeras ur ett jämförande nordiskt och globalt perspektiv.
Nätverksledare: Elina Oinas
I nätverket utförs forskning om journalistikens och kommunikationens förändrade förutsättningar. Särskilt analyseras hur den digitala utvecklingen påverkar arbetsfältet och journalistisk praxis samt de nya krav på professionell kunskap och journalistiska innovationer som förändringarna medför. Vidare analyseras hur utvecklingen påverkar behovet att gestalta omvärlden i olika former av kommunikation – i medierna, i företag och organisationer, och i den mellanmänskliga vardagskommunikationen.
Nätverksledare: Jaana Hujanen
Inom nätverket utförs mångvetenskaplig forskning kring människors välfärd, den nordiska välfärdspolitikens utformning och legitimitet samt välfärdens värdemässiga grundvalar. Ytterligare analyseras mekanismer bakom olika former av ojämlikhet samt lösningsmodeller och interventionsformer inom välfärdens olika delområden.
Nätverksledare: Helena Blomberg-Kroll