Socialpsykologi inrättades vid Statsvetenskapliga fakulteten år 1962. På 1970-talet blev socialisation och moralisk socialisation, etnisk identitet och relationer mellan grupper samt hälsans socialpsykologi föremål för intresse. Under de följande årtiondena utvidgades forskningsobjekten till kunskapens socialpsykologi och sociala representationer. Sedermera har även företagande, arbetsliv, digital interaktion och nationalism varit föremål för aktiv forskning.
Internationella konflikter och krig, tilltagande migration och flyktingskap samt den ökande sociala mångfalden och ojämlikheten i samhället skapar spänningar mellan grupper och föder även nya identitetsgrupper, vilket prövar samhällets enhet. Liknande utmaningar utgörs av ökningen av konspirationsteorier, extremistiskt tänkande och hatretorik, särskilt under samhällskriser. Allt detta ökar behovet av att främja goda relationer mellan befolkningsgrupper och trygga jämlikhet. Sådana ämnen står i centrum för forskningen inom vetenskapsområdet om relationer mellan grupper. Forskningen fokuserar på dynamiken i och konsekvenserna av relationer mellan grupper samt på diskurser och ideologier om relationer mellan grupper, både bland kulturella minoritetsgrupper och majoritetsbefolkningen. Utvecklingen av interventioner som främjar tolerans och jämlikhet är också av central betydelse. Läs mer på forskningsgruppens om etniska relationers socialpsykologi (ESSO) sidor i forskningscentralen, eller på ESSO:s egna hemsidor (på engelska).
Hur människan bygger upp och gestaltar världen skapar ramarna för hennes iakttagelser, attityder och verksamhet. Genom att representera och argumenteraskapar vi ny information och upprätthåller den gamla. Föremål för forskningen har till exempel varit uppfattningar och deras utformning i fråga om jämställdhet, den europeiska integrationen, våld, säkerhet, teknik, mänskliga rättigheter, nationalitet, feminism, nationalism och historia. Forskningen har också allt oftare intresserat sig för diskursiva, visuella och multimodala diskurser.
Läs mer på forskargruppens Vardagstänkande och argumentation egna webbsidor. Sidan är på engelska.
Socialpsykologin undersöker flera sådana fenomen som vi stöter på dagligen t.ex. på arbetsplatser: ledarstilar, gruppers inbördes kommunikation, beslutsfattande och ömsesidig påverkan. Senare tids forskning har koncentrerat sig mycket på arbetshälsa och upplevd rättvisa på arbetsplatsen. Den upplevda rättvisan har effekter på bl.a. identifiering med organisationen och engagemang, avsikt att säga upp sig, relationer mellan grupper i organisationer och rättvist bemötande på arbetsplatsen. Sambandet mellan de anställdas personliga värderingar och den upplevda rättvisan är också av intresse för forskningen.
Diskussionen om förändringar i arbetslivet förknippas ofta med individens handlingskraft, ansvar och möjligheter. Till exempel entreprenörskap är inte bara en kraft för strukturell förändring utan också ett karriäralternativ, en möjlighet att lyckas och tjäna viktiga ändamål. Både utbildning och socialpolitik inbegriper diskurser där entreprenörskap inte likställs med företagsägande utan syftar på en ideell "entreprenöriell" agentskap. Socialpsykologisk forskning fokuserar på spänningar mellan individcentrerade synsätt och synsätt som betonar relationer, interaktioner och ömsesidiga beroenden mellan människor. Denna spänning har utforskats i samband med olika förändringar i arbetslivet: bland annat har främjande av anställningsbarhet, lantbrukares entreprenörskap, entreprenörskapspolitik, och organisationer med anställda lönearbetare varit föremål för forskningens intresse.
Läs mer mer på forskargruppens egna webbsidor. Sidan är på finska/engelska.
Mänskligt beteende spelar en nyckelroll i flera samhällsproblem som påverkar människors och planetens välbefinnande, såsom klimatförändringar, många kroniska sjukdomar och pandemier. Lösningar kan därför hittas genom att påverka människans beteende. Förändring i attityder och beteende är ett av de klassiska forskningsområdena inom socialpsykologi. Forskning inom hälsans socialpsykologi syftar till att förstå hur olika psykologiska (inklusive känslor och deras reglering) och sociala faktorer påverkar beteendet och dess förändring i olika befolkningsgrupper. Ett centralt forskningsfokus är också effekterna av beteendeförändringsinterventioner och de dynamiska processer som ligger till grund för förändringen. Vid utveckling av interventioner involveras målgrupper och olika teoretiska ansatser integreras. För närvarande undersöks t.ex. främjande av hållbart och hälsosamt ätande, kommunikation av genominformation och dess effekt på hälsobeteendet samt mekanismer för framgångsrik livsstilsförändring.
Projektnamnen är på engelska eller finska. Länkarna i samband med projektbeskrivningarna leder till engelskspråkiga sidor om inte annat nämns.
Socialpsykologi är landets äldsta enhet som erbjuder utbildning i socialpsykologi. De som utbildats i socialpsykologi har fått anställning inom många slags områden i arbetslivet: de arbetar som forskare, utbildare, inom social- och hälsovården, med förvaltningsuppgifter inom staten, kommuner och organisationer; inom privata sektorn arbetar de t.ex. som egenföretagare eller inom företagens personalförvaltning. Den senaste utredningen om socialpsykologers placering i arbetslivet finns nedan. Utredning är bara på finska.
Socialpsykologin har traditionellt betonat studentcentrerat lärande och testat nya metoder för aktivt lärande. År 1989 beviljades socialpsykologin priset ”Årets institution” av Studentkåren vid Helsingfors universitet. Socialpsykologiska institutionen belönades 1999–2000 som en av de riksomfattande spetsenheterna för undervisning. Helsingfors universitet beviljade socialpsykologiska institutionen kvalitetspriset för undervisning år 2006 och utsåg den till kvalitetsenhet för undervisning åren 2007–2009. Socialpsykologin var åren 2015–2016 en av Lärarakademins enheter för utveckling vid Helsingfors universitet.
Forskarna i socialpsykologi har bildat starka internationella nätverk. Forskning bedrivs allt oftare i internationella konstellationer med en komparativ ansats.
Eftersom socialpsykologer undersöker människors växelverkan och människor i deras sociala miljöer, är samhällsförändringarna (t.ex. invandring, ny teknik, hälsouppgifter ur genetisk information, förändringarna i produktion och arbetsliv) en oskiljaktig del av forskningen inom ämnet.
Forskarnas samverkan med samhället sker i första hand med aktörerna i den offentliga sektorn (nationellt, lokalt).
Ämnesansvarig: professor Inga Jasinskaja-Lahti
Ledare vid magisterprogrammet i sociala vetenskaper: äldre universitetslektor Jukka Lipponen
Mera information om forskning och stipendieforskaren finns i Helsingfors universitets forskningsportal.
PB 54 (Unionsgatan 37)
00014 Helsingfors universitet