Helsingfors universitets vetenskapsstiftelse (nedan ”stiftelsen”) främjar och stöder forskning som bedrivs av Helsingfors universitets (nedan ”universitetet”) unga forskare genom att finansiera anställning av dem som doktorander. Stiftelsens medel härstammar främst från donationer från mer än 200 företag samt organisationer inom den offentliga sektorn. Medlens värde uppgår i nuläget till omkring 35 miljoner euro.
År 2020 implementerade vi vår nuvarande placeringsstrategi för vår värdepappersportfölj, och den höjde målen för risk och avkastning till deras nuvarande nivåer, där vi på lång sikt förväntar oss en genomsnittlig realavkastning om 4 procent per år. Vid slutet av december 2024 var marknadsvärdet av vår portfölj 46 miljoner euro och den genomsnittliga avkastningen sedan januari 2020 uppgick till 9,6 procent per år.
Syftet med detta dokument är att lägga ut en placeringsplan med riktlinjer för hur vi ämnar implementera våra principer för ansvarsfulla placeringar under perioden 2025–2029. Eftersom framtiden (utvecklingen på finansmarknaden) är osäker, måste implementeringen av placeringsplanen kontinuerligt anpassas i enlighet med ny information och förändringar i omständigheterna. Därför är det andra viktiga syftet med dokumentet att presentera de principer som eventuella revideringar av planen grundar sig på.
Vårt förhållningssätt till placeringar grundar sig på de centrala värderingar som styr verksamheten vid Helsingfors universitet i stort: sanning,bildning, frihet och gemenskap. För oss innebär sanning och bildning att vi godtar vetenskapliga resultat, även om de är obekväma. Frihet och gemenskap syns främst i vår strävan att stödja jämlikhet och samhällsutveckling genom våra placeringar.
Marknadseffektivitet är en av de mest testade hypoteserna inom finansiell ekonomi. Den har granskats ur olika perspektiv i otaliga referentgranskade vetenskapliga publikationer, bland annat med fokus på resultaten av aktiv kapitalförvaltning. Vi erkänner och godtar konceptet marknadseffektivitet. Närmare bestämt tror vi på jämviktseffektiva marknader. Enligt teorin kan marknaderna inte vara fullständigt informationseffektiva, eftersom aktiva placerare behöver incitament för att driva kostsam datainsamling. Indexplacerarna aktiverar sig när den förväntade avkastningen överskrider kostnaderna för datainsamling – och vice versa – vilket innebär att marknadernas effektivitet kan beskrivas som en jämvikt av obalans. Empiriska resultat påvisar dock att marknaden har varit "övereffektiv" – eller att för mycket kapital förvaltats aktivt. Med andra ord har indexplacering gett bättre resultat än den genomsnittliga aktiva kapitalförvaltningen. Trots att tidigare (sämre) resultat inte garanterar framtida (sämre) resultat föredrar vi indexplacering inom kapitalförvaltningen, givet att vi inte har en informationsfördel eller andra särskilda preferenser.
Slutligen inser vi vår utsatthet för osäkerhet som hänför sig till miljön, det sociala ansvaret och bolagsstyrning (Environmental, Social and Governance, ESG). Därför strävar vi efter att hantera dessa för vår egen del samt för våra partner, samhället och en hållbar utveckling i stort. Till exempel strävar vi efter att göra vår portfölj koldioxidneutral senast 2030, vi följer offentlighetsprincipen genom att rapportera om vår egen utveckling och vi strävar efter att påverka positivt (främst) genom våra onoterade placeringar.
Kort sagt utgör kostnadseffektiva indexfonder som mildrar den ESG-relaterade osäkerheten grunden för våra placeringar i värdepapper.
Kanske det enda vi tryggt kan anta om framtiden är att det kommer att ske förändringar. Även om chocker kan medföra bakslag på kort sikt, kommer utvecklingen förhoppningsvis att föra oss framåt på lång sikt.
Eftersom vi utgår från en i det närmaste evig placeringshorisont borde vi kanske placera främst i aktier i bolag som skapar värde. Våra principer för ansvarsfulla placeringar förutsätter dock att vi upprätthåller en rimlig allokering till ränteplaceringar med låg kreditrisk för att minska den kortsiktiga volatiliteten och möjliggöra en jämn utgiftspolicy. Vi ökade allokeringen till aktier 2020 i och med introduktionen av den nuvarande placeringsstrategin, och vi fortsätter att utvärdera om och när det finns skäl till gradvis ökad allokering till aktier.
I våra principer för ansvarsfull placering utgörs vårt jämförelseindex till 70 procent av globala aktier (med valutarisk) och till 30 procent av globala obligationer (valutaskyddat mot euro). Samma principer sätter också följande gränser för allokeringen:
| Principer för ansvarsfull placering |
Verklig allokering december 2024 |
|
|---|---|---|
| Noterade aktier | 60–80 % | 80,2 % |
| Noterade obligationer | 0–40 % | 19,7 % |
| Annat (inklusive kontanta medel) | 0–40 % | 0,1 % |
Vi följer våra placeringar i relation till dessa gränser åtminstone på månadsbasis, men vi undviker att genomföra en balansering av portföljen mer än nödvändigt för att minimera transaktionskostnaderna. Vi balanserar portföljen främst i samband med nya inbetalningar, varvid vi kan göra det utan marginalkostnad.
I december 2024 omfattade noterade aktier 80 procent av portföljen. Våra principer för ansvarsfull placering förutsätter att andelen bibehålls mellan 60 och 80 procent. Som jämförelseindex används MSCI ACWI Net Total Return EUR Index, ett globalt index som omfattar omkring 85 % av aktiemarknadens free float korrigerade marknadsvärde på både utvecklade marknader och tillväxtmarknader. Eftersom vi nyligen har allokerat kapital till våra nuvarande aktiefonder, förväntar vi oss fortsatt engagemang i dem 2025–2029, förutsatt att de fortfarande är lämpliga och konkurrenskraftiga.
Vi placerar inte längre i bolag som producerar fossila bränslen, vilket har halverat aktiefondernas koldioxidavtryck. Vårt mål är att bli koldioxidneutrala senast 2030, precis som Helsingfors universitet självt. Det verkar sannolikt att det helt enkelt inte kommer att vara möjligt att reducera våra placeringars bruttokoldioxidavtryck till noll före 2030 med tanke på vårt förvaltaruppdrag och den reella ekonomiska strukturen. Därför kommer vi sannolikt igen, liksom Helsingfors universitet, att bli tvungna att kompensera för våra placeringars koldioxidavtryck för att uppnå (netto) neutralitet. För tillfället skulle kostnaderna för att verkligen kompensera våra placeringars koldioxidavtryck, till exempel genom att köpa och makulera EU:s utsläppsrätter, betydligt påverka vår förväntade avkastning.[1] De stundande kompensationskostnaderna är naturligtvis ekonomiska incitament att ytterligare minska våra placeringars koldioxidavtryck, om än med beaktande av våra andra placeringsparametrar.
Andelen noterade obligationslån var 20 procent i september 2024. Vårt jämförelseindex för räntefonder är Bloomberg Barclays Global Aggregate Float Adjusted TR Index Hedged EUR. Det innehåller globala statsobligationer, statspapper, företagsobligationer och värdepapperiserade obligationer med fast ränta från både utvecklade marknader och tillväxtmarknader. Eftersom vi främst söker ränterisk via noterade obligationer, inte företagsrisk, har vi allokerat ungefär hälften av våra ränteplaceringar till globala statsobligationer. Vi har dock också allokerat hälften till gröna obligationer med stort genomslag. Perioden 2025–2029 förväntar vi oss att vi fortsätter med våra nuvarande räntefonder, men vi är också öppna för nya möjligheter.
[1] Uppskattat till 200 000 euro eller 0,4 procent per år, med antagandet 51 ton CO2-e per miljoner euro placerade för aktiefonder (källa: SEB Impact Metric Tool, december 2023), 66 euro per ton (källa: https://tradingeconomics.com/commodity/carbon, 20 oktober 2024), och ett motsvarande koldioxidavtryck för andra placeringar.
Vi hanterar osäkerheter med anknytning till extern bolagsstyrning genom att begränsa varje motpart till 25 procent av portföljen. Samtidigt strävar vi efter att placera en betydande summa hos varje fondförvaltare för att få tillgång till konkurrenskraftiga förvaltningsavgifter och andra villkor. Vi hanterar likviditetsriskerna genom att placera huvudsakligen i större placeringsfonder som fokuserar på likvida noterade aktier och obligationer. Vi diversifierar också vår motpartsexponering geografiskt. Vi skyddar inte valutarisken kopplad till aktierna eftersom den utgör endast en bråkdel av den totala risken. Däremot är obligationernas valutarisk i regel skyddad. Slutligen hanterar vi ESG-riskerna genom uppföljning, uteslutning, påverkan och investeringar i samhällsutveckling. Vi strävar efter att utveckla hanteringen av våra ESG-risker genom att implementera användbara indikatorer för att följa upp biodiversiteten, ställa upp relevanta mål och vidta lämpliga åtgärder.
Den förväntade årliga volatiliteten för portföljens avkastning är under 20 procent. Uppskattningen påverkas av både utvald metod och tidsperiod och det finns mycket osäkerhet. Om den årliga volatiliteten förväntas vara 20 procent är vår årliga förlustrisk (VaR, 97,5 %) ungefär -40 procent, eller -20 miljoner euro (december 2024). Med andra ord bedömer vi att en så här stor – eller större – förlust kan drabba oss under ett av fyrtio år. Med beaktande av avkastningarnas historiska tjocksvansade fördelning (stor kurtosis), är den faktiska förlustrisken antagligen större.
Tyvärr är det ett faktum att vi inte vet och inte kan veta på förhand hur mycket större förlustrisken är, eftersom det förekommer osäkerhet. Denna osäkerhet hänvisas ibland till med svarta svanen-teorin. Exempelvis verkar geopolitiska osäkerheter fortsättningsvis öka snabbt, och vi strävar efter att hantera dem genom att fokusera på geografisk diversifiering, likviditet och motpartsrisker.
Vi kontrollerar de interna riskerna kopplade till förvaltningsseden med hjälp av en decentraliserad verksamhetsmodell där vi skiljer åt utredning, beslutsfattande och uppföljning i anslutning till placeringarna:
Uppföljningen av placeringarna sker i första hand genom månatlig rapportering: