Kva­li­tets­led­ning

Vid Helsingfors universitet innebär kvalitet ändamålsenlig verksamhet som vi konstant utvärderar och utvecklar för att kunna uppnå allt bättre resultat. Kvalitet betyder att vi gör rätt saker på rätt sätt vid rätt tidpunkt för att uppnå högklassiga resultat.

Kvalitetskultur betyder att det vid universitetet råder en atmosfär som stöder högklassig verksamhet. Universitetets kvalitetskultur framgår av personalens och studenternas engagemang i sitt arbete och sina studier. Tillsammans arbetar de enligt universitetets värderingar och målsättningar, och iakttar gemensamma förfaranden. Goda rutiner sprids och utvärderingen är kontinuerlig.

Kvalitetsledning innebär ändamålsenliga tillvägagångssätt. Universitetets verksamhetsformer är motiverade och under kontroll. Kvalitetsledning hjälper oss att veta om vi håller på att uppnå våra mål eller om vi behöver ta till korrigerande åtgärder. Kvalitetsledning säkrar att samhället kan lita på universitetet och dess verksamhet.

Kvalitetssystemet är ett verksamhetssystem som hjälper oss att upprätthålla kvaliteten på universitetets verksamhet och att utveckla den. Systemet är en helhet av åtgärder och metoder som vi använder för att garantera att vi närmar oss våra mål och uppnår dem. Genom att beskriva och mäta verksamheten med hjälp av kvalitetssystemet upptäcker vi om något inte fungerar och kan reagera på utvecklingsbehov. Universitetets eget kvalitetssystem skapar strukturerna och definierar ansvarsområdena och förfarandena i en välfungerande kvalitetsledning.

Vad betyder kvalitet ur en elevs synvinkel? Hur återspeglas en högklassig universitetsutbildning i samhället som helhet? I den här videon förklaras kvalitetsbegreppet ur Helsingfors universitets perspektiv.

Kvalitetspolicy betyder universitetets riktlinjer för målsättningar, principer och ansvarsfördelning för en högklassig verksamhet:

Kvalitetsarbetet stöder Helsingfors universitet att uppnå sin vision Med vetenskapens kraft – för världens bästa. Alla vid universitetet arbetar för att nå målen och ansvarar för kvaliteten på verksamheten och resultaten i sin egen uppgift. Universitetets kvalitetssystem ska hjälpa universitetssamfundet och dess medlemmar att utveckla kvaliteten i verksamheten på ett övergripande sätt.

Kvalitetssystemet (observera bilden ovanför) är ett verksamhetssystem som hjälper oss att upprätthålla kvaliteten på universitetets verksamhet och att utveckla den. Systemet är en helhet av åtgärder och metoder som vi använder för att garantera att vi närmar oss våra mål och uppnår dem. Genom att beskriva och mäta verksamheten med hjälp av kvalitetssystemet upptäcker vi om något inte fungerar och kan reagera på utvecklingsbehov. I helheten ingår parametrar för verksamhetsutvärdering.

Kvalitetssystemet skapar strukturerna och definierar ansvarsområdena och förfarandena i en välfungerande kvalitetsledning.

Kvalitetssystemets målsättningar:

Universitetets kvalitetssystem

  • stöder universitetets strategiska måluppfyllelse
  • stöder personalens och studenternas arbete och studier samt ledningen
  • säkerställer att verksamheten är ändamålsenlig samt stöder dess förnyelse och kontinuerliga utveckling
  • stöder utbyte av god praxis, tillgodogörande av respons och gemensamt lärande
  • anger huruvida riktningen är den rätta eller det behövs ändringar
  • förtydligar och synliggör verksamheten.

Hörnstenarna i kvalitetssystemet är ändamålsenlighet i organisationen, ledningen och beslutsfattandet. Kvalitetssystemet bygger på strategin, på universitetets strategibaserade målprogram och på enheternas (fakulteter och fristående institutioner) målprogram och verksamhetsplaner. Kvalitetssystemet stöder de strategiska målen och hjälper universitetet och dess enheter att uppnå sina mål.

Helsingfors universitets kvalitetssystem (verksamhetssystem) har bland annat dokumenterats i

Beskrivningen av kvalitetssystemet

Beskrivningen av kvalitetssystemet visar hur universitetets verksamhet planeras, genomförs, utvärderas och utvecklas.

Intranäten och gemensamma webplatserna

Flamma, Instruktioner för studerande och Instruktioner för undervisning fungerar som universitetets verksamhetshandbok och där finns all information om verksamheten vid universitetet. Vi gör i inte längre upp traditionella verksamhetsmanualer för hela universitetet eller enskilda enheter. Anvisningarna för universitetets verksamhet i sin helhet beskrivs på universitets- och enhetsnivå med hjälp av kvalitetscirklar (Plan - Do - Check - Act). Fakulteternas och de fristående institutionernas kvalitetscirklar finns på Flamma på enhetens sida med rubriken Så här arbetar vi.

Instruktioner för studerande

Instruktioner för studerande innehåller alla anvisningar du behöver, både allmänna anvisningar och de olika utbildningsprogrammens anvisningar.

Instruktioner för undervisning

På webbplatsen finns både universitetets och utbildningsprogrammens instruktioner för undervisning, exempelvis gällande planering av undervisningen, handledning av avhandlingar, och specialarrangemang, dvs. individuella stödåtgärder i samband med undervisningen.

Processbeskrivningar

Helsingfors universitets processer beskrivs med programmet QPR Enterprise Architect/Process Designer som en del av beskrivningarna av universitetets helhetsarkitektur. Processbeskrivningarna gör det lättare att förtydliga ledarskap, hitta problem i processen, lätta arbetsbördan som behövs för processen, jämföra olika enheters verksamhet, förenhetliga verksamheten och dela god praxis.

Verksamhetsanvisningar

Anvisningarna för Helsingfors universitets verksamhet har samlats i olika instruktioner och bestämmelser samt i verksamhetsanvisningarna. De är en del av universitetets kvalitetsdokumentation.

 

Universitetets styrelse ansvarar för hela universitetets kvalitetsprinciper och riktlinjerna för kvalitetsarbetet. Universitetets ledning ansvarar för den övergripande kvaliteten på verksamheten och resultaten. Fakulteternas dekaner, de fristående institutionernas direktörer och Universitetsservicens sektordirektörer ansvarar för kvaliteten på verksamheten och resultaten vid sina enheter. Var och en vid universitetet ansvarar för kvaliteten på och utvecklingen av sitt eget arbete och arbetets resultat som

  • lärare
  • forskare
  • studerande
  • förvaltnings- och stödpersonal.

Kvalitetskontrollen vid universitetet samordnas av en kvalitetschef som stöds av kvalitetsexpertgruppen. Rektorn har delegerat ansvaret till prorektorn med ansvar för kvalitetsstyrning.

Ansvarsfördelningen inom kvalitetssystemet följer ansvarsfördelningen för universitetets ledning och integreras på ett naturligt sätt i de ordinarie ledningsförfarandena. Till exempel ansvarar dekanus för kvalitetssystemet vid sin egen fakultet och vid de fristående institutionerna ansvarar direktören för kvalitetssystemet. I fråga om kvalitetshantering har förvaltningscheferna en viktig roll som stöd för enheternas ledare. Fakultetsrådet och utbildningsprogrammens ledningsgrupper är viktiga organ när det gäller kvalitetssäkringen.
 

Kvalitetsexpertgruppen

Kvalitetsexpertgruppen vägleder och samordnar universitetets kvalitetshantering och utvärderingsaktiviteter.

Gruppens uppgift är att:

  • Att stödja universitetets ledning och styrning genom att utveckla och underhålla universitetets kvalitetssystem 
    • stödja planeringen av aktiviteter och utvecklingsarbete 
    • upprätthålla utvärderingsplanen som en del av universitetets genomförandeplan 
    • identifiera och analysera kvalitativa bevis för att stödja kunskapshantering 
    • säkerställa regelbunden översyn och rapportering av uppförandekoden 
  • Stödja utvecklingen av universitetets kvalitetsledning och kvalitetsbedömningsverksamhet 
    • utarbeta riktlinjer för universitetets ledning om principer och praxis för kvalitetsledning 
    • stödja det dagliga livet för universitetets studenter och anställda genom att utveckla och stärka kvalitetskompetensen och universitetets kvalitetskultur i samarbete med studenterna och de anställda.

Gruppens mandatperiod är 1.1.2024–31.12.2027.

 

 

Universiteten har enligt universitetslagen en skyldighet att utvärdera sin utbildning, sin forskning och sin konstnärliga verksamhet och bedöma hur verkningsfulla de är. Enligt universitetslagen ska universiteten också regelbundet delta i extern utvärdering av verksamheten och kvalitetssystemen. Utvärderingarnas resultat ska vara offentliga.

Till utvärderingarna hör vanligen en självvärdering av universitetet. Självvärderingen är ett bra tillfälle att granska den egna verksamheten, dess styrkor och utvecklingsområden. I själva utvärderingen deltar också externa aktörer. Konstruktiv respons från dem är en bra kontrollpunkt och sporre att utveckla universitetets verksamhet att bli allt mer högklassig. Utvärderingen av kvalitetssystemet tar inte ställning till verksamhetens målsättningar eller resultat i sig, utan utvärderar de funktioner som används för att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet.

Universitetet klarade revisionen av kvalitetssystem den 26 januari 2022

Helsingfors universitet fick godkänt i auditeringen som genomfördes av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) i samarbete med en auditeringsgrupp.

Som ett resultat av den godkända auditeringen fick universitet en kvalitetsstämpel som gäller fram till den 26 januari 2028.

Utvärderingen av kvalitetssystemet grundar sig på NCU:s utvärderingsmodell för 2018–2024.

Forskningsutvärderingen

Universitetet utvärderar sin verksamhet också i fråga om forskning, undervisning och stödtjänster. År 2018–2019 gjordes en internationell utvärdering av forskningen, och resultaten står att läsa i utvärderingens slutrapport. Syftet med utvärderingen var att ta fram en övergripande bild av forskningens kvalitet och genomslag, hjälpa identifiera framtida forskningsmöjligheter och främja förnyelse av forskningen. Utvärdering av forskningen vid Helsingfors universitetet 2018-19 (RAUH) (pdf)

Man strävar efter att organisera utvärderingarna på ett sådant sätt att de belastar universitetets grundläggande verksamhet (undervisning och forskning) så lite som möjligt. Kommande utvärderingar på 2020-talet:

  • Översynen av utbildningsprogrammen år 2022
  • Utvärdering av verksamhetsstrukturen och ledningssystemet år 2023
  • Utvärdering av servicestrukturen (innehåller utvärdering av administrationen) år 2024
  • Utvärdering av forskningen 2025-2026

Kvalitet – att göra rätt saker på rätt sätt vid rätt tidpunkt för att uppnå högklassiga resultat

  • Kvalitet innebär ändamålsenlig verksamhet som vi konstant utvärderar och utvecklar för att kunna uppnå allt bättre resultat.

Kvalitetspolicy – universitetets riktlinjer för målsättningar, principer och ansvarsfördelning för en högklassig verksamhet

  • Kvalitetspolicyn fastställer hur kvalitetsledning genomförs vid universitetet. Vi alla ansvarar för att vårt arbete håller hög kvalitet. Kvalitetssystemet hjälper oss att uppnå våra mål.

Kvalitetssystemet – hur universitetet verksamhet planeras, genomförs, utvärderas och utvecklas

  • Kvalitetssystemet är ett verksamhetssystem som hjälper oss att upprätthålla kvaliteten på universitetets verksamhet och att utveckla den. Systemet är en helhet av åtgärder och metoder som vi använder för att garantera att vi närmar oss våra mål och uppnår dem. Genom att beskriva och mäta verksamheten med hjälp av kvalitetssystemet upptäcker vi om något inte fungerar och kan reagera på utvecklingsbehov. I helheten ingår parametrar för verksamhetsutvärdering.

Kvalitetsledning – metoder som tillåter oss att lita på att verksamheten är högklassig

  • Kvalitetsledning innebär ändamålsenliga tillvägagångssätt. Universitetets verksamhetsformer är motiverade och under kontroll. Kvalitetsledning hjälper oss att veta om vi håller på att uppnå våra mål eller om vi behöver ta till korrigerande åtgärder. Kvalitetsledning säkrar att samhället kan lita på universitetet och dess verksamhet.

Kvalitetskultur – vid universitetet råder en stämning som stöder högklassig verksamhet

  • Gemenskapens värderingar utgör grunden för verksamhetens kvalitet. Vi handlar enligt gemensamma instruktioner och spelregler.

Experimentell verksamhetskultur – de bästa idéerna testas smidigt och tas i bruk

  • En experimentell verksamhetskultur sporrar och motiverar till gränsöverskridande samarbete och tillåter misslyckanden. Vi förbättrar verksamheten kontinuerligt, steg för steg. Vi firar framgång.

God praxis – goda idéer sprids vidare

  • God praxis är ett effektivt sätt att arbeta med en viss sak och har vidareutvecklats genom försök och erfarenheter. Genom att dela med oss av god praxis sållar vi fram kunskap och goda idéer. I bästa fall kan det ge upphov till en verksamhetsmodell för hela universitetet. Att sprida god praxis ökar samhörigheten vid universitetet.

Forskningsbaserad undervisning – utgångspunkt i forskningen

  • Alla lärare forskar och alla forskare undervisar. Undervisning och studier grundar sig på forskning, vilket garanterar högklassig kunskap, och lärande genom forskning ingår i den akademiska utbildningen. Studenterna är en del av vetenskapssamhället. Studierna bidrar till att forskningsresultaten får spridning och främjar att de tas i bruk i samhället.

Studentcentrerad approach – tillsammans för studentens bästa

  • En studentcentrerad approach beaktar individuella behov, bakgrunder och perspektiv. Samtidigt säkerställer vi att alla behandlas rättvist och jämlikt. Tillräckliga tjänster och möjligheter att studera tryggas för studenterna.  Studenterna ansvarar för att de lär sig och stöttas och blir hörda som aktiva aktörer. Studenterna deltar i universitetets verksamhet och utveckling på samma sätt som alla andra vid universitetet.

Livslångt lärande – ingen av oss är någonsin färdig

  • I högklassig verksamhet ingår kompetensutveckling, att utbilda och att utbilda sig. Inom en organisation som är högklassig förstår man att ingen är färdig, utan man uppmuntrar individen att förvärva rätt slags kunskap vid rätt tidpunkt. Alla erbjuds möjlighet att utveckla sina kompetenser.

Utvecklande utvärdering – vi granskar och förbättrar

  • Med hjälp av utvecklande utvärdering gör vi universitetet allt bättre. Fokus ligger på att utveckla och förbättra verksamhetsformerna. Det som ska granskas utvärderas ur många olika synvinklar och man identifierar styrkor och utvecklingsobjekt. Vi sätter upp utvecklingsmål, kommer överens om åtgärder och följer hur de uppnås.

Självvärdering – hur klarade vi oss?

  • Vi utvärderar tillsammans hur vi arbetar, vad vi skulle kunna bli bättre på och vad vi kan.

Kollegialt lärande – tillsammans i rätt riktning

  • Vi lär oss av varandra, delar med oss av god praxis och strävar efter att utveckla verksamheten tillsammans. Vi kan komma överens om gemensamma mål för kollegialt lärande och gå vidare enligt dem. Vi stöttar varandra och ger och får respons. Vi tror på att vi tillsammans är mer än summan av delarna.