Martin Björklund: Om studenterna trivs på föreläsningen, men inte lär sig, är det lärarens fel

Undervisningen blev bättre då Martin Björklund insåg att hans lön inte beror på hur många ord han själv säger under en lektion.

Juridik är en passion för några, men när den är en obligatorisk del av studierna kan den kännas som ett onödigt måste. Speciellt författningsspråket kan förefalla stelt och svårt.

–  Studenterna är inte alltid helt säkra på om de har kapacitet att tillägna sig juridiska saker eller om de ens vill lära sig dem, säger Martin Björklund, föreläsare och doktorand vid Helsingfors universitet.

Han har undervisat i offentlig rätt på Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet i över tio år. Kurserna har behandlat bl.a. mänskliga rättigheter, människorättssystemet och EU-rätt.

Svenska social- och kommunalhögskolan utbildar inte jurister och bara få läser offentlig rätt som huvudämne, så bristande motivation hos studenterna är bekant för Björklund. Man skulle kunna tro att juridik inte är särskilt populärt vid fakulteten. Björklund har ändå fått priset Årets föreläsare två gånger från studenterna.

Från och med 2014 har han varit medlem i Lärarakademin, ett nätverk för framstående lärare som uppmuntrar till bra universitetsundervisning. För närvarande är han ordförande för Lärarakademin.

Med hjälp av fall blir juridiken tillgänglig

Björklund började undervisa på Svenska social- och kommunalhögskolan år 2005. Från första början har han använt verkliga rättsfall som en väsentlig del av sin undervisning. Han presenterar dem på varje föreläsning.

Till exempel i fall som gäller förvaltningsrätt eller mänskliga rättigheter kämpar en individ ofta för sina egna rättigheter. På andra sidan står statens förvaltningsapparat som balanserar mellan allmänintresse och individens rättigheter.

– Då det gäller till exempel mänskliga rättigheter kan det vara fråga om stor nöd hos en individ.

Rättsfall är ett sätt att väcka tankar och diskussion bland studerande. Samtidigt visar de under vilka förutsättningar staten fungerar.

Ett exempel som Björklund ofta använder handlar om könskorrigering och äktenskap före den jämlika äktenskapslagen. I exempelfallet hänvisade ett par till grundlagen för att deras långa äktenskap inte skulle ändras till registrerat partnerskap efter att den andra makens kön blev korrigerat.

– Jag använder det här fallet eftersom studenterna ofta är besvikna över resultatet. De förargar sig över att domstolarna inte godkände parets yrkande, utan förkastade det, förklarar Björklund.

På grund av besvikelsen deltar studenterna i diskussionen, men samtidigt funderar de på domstolens roll i samhället. På den tiden hade riksdagen nyligen förkastat propositionen om könsneutralt äktenskap. På grund av detta ansåg domstolen att det inte ankommer på den att kritisera riksdagens beslut.

– Fallet bevisar att alla samhälleliga problem inte löser sig genom att någon för klubban. I bakgrunden behövs också politiska beslut och förändringar.

Kurser i pedagogik förvandlade monologen till dialog

Björklund anser att undervisning är kommunikation. Hans uppgift som lärare är att skapa så bra förhållanden som möjligt för inlärning. Enligt Björklund tycker beklagansvärt många lärare fortfarande att det i första hand är åhörarens ansvar att tillägna sig och förstå det som undervisas.

– Jag utvecklades som lärare eftersom jag inte stannade kvar i den populära rockstjärnans glänsande roll, där folk tycker om en och det känns bra att uppträda, men sakerna inte fastnar i åhörarnas minne.

Björklund fick sitt första Årets föreläsare-pris år 2008. Samtidigt märkte han att studenterna tyckte om hans berättelser, men att de inte kunde se sambandet med undervisningsinnehållet. I provsvar förknippades berättelserna med varierande teman.

– Jag upplevde att det inte var studenternas fel. Om de trivdes på föreläsningen men inte lärde sig, så låg felet eventuellt hos mig.

Björklund bestämde sig för att utveckla sin undervisning och sökte sig till kurser i universitetspedagogik.

– En aha-upplevelse på kurserna var att jag inte blir betald för att säga så många ord som möjligt och visa så många Powerpoint-sidor som möjligt på 90 minuter.

Björklund gjorde sina kurser svårare. Han ville att studenterna använder juridiska begrepp och termer så mycket som möjligt, för att de skulle bli bekanta.

– Jag tog fram en föreläsningsserie med 180 Powerpoint-sidor och ändrade så många sidor som möjligt till frågor. Jag ville att studenterna i stället för att lyssna på en monolog skulle berätta hur det är. Då anknyts de inlärda sakerna till deras egna erfarenheter.

Förhandsuppgifter är det bästa sättet att bekanta sig med kursen och kursdeltagarna

Det är viktigt för Björklund att ta reda på utgångsnivån. Han bygger upp sin undervisning på de kunskaper som studenterna redan har. Till exempel för kurser på Svenska social- och kommunalhögskolan läste Björklund gymnasieböckerna i samhällslära.

– Jag använder gärna förhandsfrågor med nya studenter. Jag vill veta varför de kommer till kursen, vad de redan kan och hur de tänker utnyttja det som de kommer att lära sig på kursen i fortsättningen.

– Ofta måste jag höja ribban eftersom studenterna kan mer än vad jag har tänkt mig.

Björklund vill att studenterna blir positivt överraskade över hur mycket de har lärt sig men att de ändå inte upplever att kursen är omöjlig att genomföra.

– Det fina med att undervisa är den stund då man märker att man har kunnat hjälpa en student från en kunskapsnivå till en annan och studenten också själv upplever att hen har lärt sig.

Bekanta dig med våra utbildningsprogram:

Kandidatprogrammer i samhällsvetenskaper

Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper

 

Martin Björklund är föreläsare och doktorand vid Helsingfors universitet samt ordförande för Lärarakademin. Hans forskningsområde är internationell handel. Björklund forskar på tvister som löses inom Världshandelsorganisationen.

Björklund har varit lärare sedan 2000. Före Svenska social- och kommunalhögskolan var han forskare och assistent i internationell rätt vid Erik Castrén-institutet.

Vad är det bästa med Helsingfors universitet?

Människorna och Helsingfors. Under Erasmus-studentutbyte i Strasbourg lärde jag mig uppskatta alltmer både vår havsnära stad och den ömsesidiga respekten mellan studenter och lärare och den relativt låga hierarkin som jag redan som student upplevde vid vårt universitet.

En riktig universitetsidentitet utvecklades hos mig egentligen först på svenskspråkiga kurser i universitetspedagogik. För att kurserna ska kunna bli av behövs deltagare från hela universitetet, vilket resulterar i en grupp lärare i mycket olika ämnen. När man träffar dem får man gång efter gång bli glatt överraskad över hur intelligenta och empatiska människor som ryms i det här huset.

Till exempel tron på gemenskapens styrka vid Helsingfors universitet är en sällsynt glimt av hopp i min alltmer akuta klimatångest.

Och hur är Helsingfors som studie- och arbetsort?

Havet och skogen. Vi befinner oss längst ute på en udde och det finns väldigt många fina stränder med utsikt över det öppna havet. Det är obegripligt lyxigt att en skogsremsa vid namnet Centralparken tränger sig in till mitten av uddspetsen. Det är ett fantastiskt ställe för pendelcykling, löprundor och skidåkning så länge som det fortfarande finns snörika vintrar.

Vart skulle du gå med din utländska vän som är på besök i Helsingfors?

Det beror förstås på vännen, men många skulle jag kunna ta till de nya basturestaurangerna vid stranden, eftersom man därifrån kan beundra havet, den istäckta Finska viken eller exempelvis höststormar.

Om personen är mottaglig på ett passande sätt skulle vi också ta spårvagnen för att åka skidor. Från centrum kommer man med spårvagn till Nordenskiöldsgatan och därifrån direkt till skidspåren i Centralparken.

Om vännen var från ett universitet skulle vi titta in på universitetsbibliotekets gamla sida för att känna den andaktsfulla stämningen och beundra den vackra byggnaden.

Stekt strömming, blinier med rom, vorschmack eller någon annan klassiker helst på en av de klassiska restaurangerna i Helsingfors skulle definitivt ingå i programmet – Kolme Kruunua, Kosmos, Sea Horse, Ateljé Finne, Elite, Lehtovaara, Messenius eller gamla Kuusihokki, om den vaknar till nytt liv.