Det biogeovetenskapliga forskningsprogrammet studerar interaktionen mellan biosfären och geosfären, inklusive effekterna av mänsklig verksamhet. Forskningsobjekten täcker hela jordens historia från forntid till framtida scenarier.
Forskningsprogrammet leds av professor Petri Pellikka (vice: biträdande professor, andra skedet Anu Kaakinen). Ledare och vice väljs bland forskningsprogrammets akademiska personalen (fyraårsperiod, 2022-2025).
.
Gruppen Aquatic Community Ecology undersöker biogeografi, samhällsekologi och makroekologi i vattenekosystem. I forskningen utnyttjas encelliga organismer. Med hjälp av dem bildas modeller för att empiriskt testa ekologiska teorier. Forskningsresultaten kan utnyttjas bland annat i skyddet för biodiversitet.
Forskningsledare: professor Janne Soininen
BioGeoClimate Modelling Lab fokuserar på spatiala och temporala modeller av globala system. Fokus i forskningen är på biogeografi, geomorfologi och klimatvariation och konsekvenserna av inbördes växelverkan mellan dessa. Data som insamlats med telemetriapparater analyseras genom matematiska modeller, och resultaten kan användas till exempel för att undersöka arters utbredningshistoria, observera och prognostisera förändringar i växtligheten samt utreda klimatförändringens konsekvenser.
Forskningsledare: professor Miska Luoto
Earth Change Observation Laboratory (ECHOLAB) studerar fysikaliska, biologiska och samhälleliga förändringar främst på södra halvklotet med hjälp av fjärranalysmetoder. Utöver fjärranalyser arbetar gruppen mångsidigt på fältet, vilket också innefattar uppföljning av samhälleliga förändringar med hjälp av intervjuundersökningar. Forskningsresultaten kan exempelvis utnyttjas vid planering av markanvändningen och långtidsövervakning av förändringar i förhållandena.
Forskningsledare: professor Petri Pellikka
Gruppen Evolutionary Palaentology undersöker däggdjurens evolution och deras förhållande till omvärldsförändringar på lång sikt. Forskningen baserar sig på fossila material och i synnerhet på tandmaterial. Gruppen undersöker också den tidiga människans livsmiljöer och levnadsförhållanden.
Forskningsledare: professor Mikael Fortelius
Gruppen Long Terrestrial Archives fokuserar i sin forskning på geologiska och paleontologiska frågor kring miljöförändringarna under den kenozoiska eran. Inom forskningen utreds i synnerhet hur klimatet och därigenom levnadsförhållandena har förändrats med tiden. Forskningsobjekt är både jordlager och fossila material. Gruppen arbetar i Östasien, Kina och Iran.
Forskningsledare: biträdande professor Anu Kaakinen
Gruppen Hominin Ecology undersöker växelverkan mellan människa och miljö över stora temporala och spatiala skalor för att nå bättre insikter om hur människan har intagit sin dominanta roll inom den globala förändringen. Våra intressen sträcker sig från den tidiga pleistocena människan till dagens etnografiskt dokumenterade jägar-samlarkulturer. Inom det tvärvetenskapliga ramverket studerar gruppen hur biotiska och abiotiska miljöer har påverkat människans evolution och socio-ekologiska system och hur människan, i sin tur, har påverkat andra arter.
Forskningsledare: biträdande professor Miikka Tallavaara
Gruppen Palaeoclimatology and Palaeoecology undersöker klimatförändringen på lång sikt och dess ekologiska och biogeografiska konsekvenser. Genom att kombinera metoder inom geologi och biologi producerar gruppen data till exempel om de ekologiska förändringarna under och mellan istiderna och om utvecklingen av den boreala biomen. Gruppen samarbetar med klimatforskare, ekologer och databehandlare för att ta fram modeller som ska göra det lättare att förstå klimatförändringen som en långtidsprocess.
Forskningsledare: professor Heikki Seppä
Forskningsgruppen Evodevo använder tänder från utdöda och nulevande däggdjur, allt från elefanter till möss, för att studera olika organs evolution och ontogeni. Gruppens forskning är fenotypdriven och förenar 3D-analyser, datamodellering, våtlaboratoriemetoder och bioinformatik.
Forskningsledare: Akademiprofessor Jukka Jernvall
Data Science and Evolution Group arbetar på avdelningen för datavetenskap och samarbetar tätt med forskningsprogrammet i biogeovetenskap, främst när det gäller modellering och datamaterial.
Gruppen leds av biträdande professor Indrė Žliobaitė
Palaeontology Group at the Finnish Museum of Natural History är en grupp vid Naturhistoriska centralmuseet som är specialiserad på paleontologi. Gruppen som inriktar sig på makroevolutionära processer inom paleozoiska marina ekosystem samarbetar med det biogeovetenskapliga forskningsprogrammet, främst när det gäller att skapa taxonomier och bygga databaser.
Gruppen leds av kurator Björn Kröger
Forskningsprogrammet i geologi och geofysik (GeoHel) omfattar forskare som är särskilt intresserade av geologiska och miljörelaterade processer. Forskningen stöds av HelLabs-infrastrukturen som erbjuder ett brett utbud av geokemiska och geofysiska analys- och modelleringstekniker. Våra forskningsämnen sträcker sig från magmatisk och metamorf petrologi och geokemi till miljögeokemi, metaller och hållbara geologiska naturresurser, strukturgeologi, hydrogeologi, geofysik, paleomagnetism och miljömagnetism. Forskningsprogrammet betonar geovetenskapliga forskningens interdisciplinära och tvärvetenskapliga karaktär och rollen av toppmoderna analytiska och modelleringsanläggningar.
Forskningsprogrammet leds av professor Christoph Beier (vice: professor Tom Jilbert). Ledare och vice väljs bland forskningsprogrammets akademiska personalen (fyraårsperiod, 2022-2025).
Forskningen som Geochemistry and petrology-gruppen bedriver omfattar petrolologisk, mineralogisk, geokemisk och malmgeologisk forskning. Vi använder den senaste tekniken och de senaste metoderna för att få ny och exakt information om funktionerna i litosfären. Vår forskning hjälper oss att bättre förstå tektoniska processer och förändringar både när det gäller vulkanisk aktivitet och statiska kratoner.
Forskningsledare: professor Tapani Rämö och professor Christoph Beier
Gruppen Environmental Geochemistry undersöker processer på Jordens yta och i biosfären och deras interaktion med varandra.
Forskningsledare: biträdande professor Tom Jilbert
Forskningsgruppen för hållbara geologiska resurser fokuserar på grundvatten, interaktioner mellan vatten-bergart-mikrober och gaser i berggrunden. Vår forskning stöder framsteg inom säker deponering av kärnavfall, produktion och lagring av geologiskt väte, geoenergi och utvinningsindustrin för hållbar användning av geologiska resurser.
Gruppledare: Biträdande professor Riikka Kietäväinen
HelLabs är en laboratoriehelhet inom geofysik, miljöforskning och mineralogi. HelLabs erbjuder analystjänster samt omfattande möjligheter till fysikaliska och kemiska analyser.
FluxBEATS är ett doktorandnätverk som studerar globala elementflöden vid plattektoniska spridningszoner som driver biogeokemiska cykler och bildandet av mineralfyndigheter. Projektet är utformat för att erbjuda doktorander en högklassig professionell och personlig utbildning inom miljö- och analytisk geovetenskap. FluxBEATS-nätverket (2023–2028) finansieras av Horizon Europe Marie Sklodowska-Curie Actions.
Samhällsgeografi, natur och samhällsplanering forskningsprogrammet undersöker geografiska fenomen i mänskliga samhällen och i den bebyggda miljön. Forskningsfrågorna och metoderna är mångsidiga och grundar sig ofta på den senaste teknologin och på modelleringar.
Forskningsprogrammet leds av professor Pia Bäcklund (vice: universitetslektor Juho Luukkonen). Ledare och vice väljs bland forskningsprogrammets akademiska personalen (fyraårsperiod, 2022-2025).
Digital Geography Lab undersöker samhällsgeografiska fenomen med hjälp av big data och modelleringar. De viktigaste forskningsområdena är människors rörlighet och bevarandet av den biologiska mångfalden i områden med stark mänsklig verksamhet. Syftet med forskningen är att framställa information som kan användas vid hållbar regional planering och hållbart beslutsfattande.
Forskningsledare: professor Tuuli Toivonen
Gruppen Spatial policy, politics and planning undersöker hur beslut och praxis inom förvaltningen påverkar förändringar i geografiska tillstånd. Föremålet för studien är förändringen som riktar sig mot ett rådande tillstånd. En sådan förändring kan härröra sig från politisk och ekonomisk verksamhet som också påverkar den sociala miljöns utformning och praxis, samt även uppkomsten och omformningen av olika nätverk med anknytning till tillståndet.
Forskningsledarna: professor Sami Moisio, professor Pia Bäcklund och biträdande professor Noora Pyyry
Helsinki Lab of Interdisciplinary Conservation Science (HELICS) är en mångvetenskaplig forskargrupp med expertis inom naturvetenskap, geografi, datavetenskap, samhällsvetenskap och ekonomi. Vi utvecklar metoder och analyser som främjer såväl forskning i växelverkan mellan mänsklighet och natur som utformning av naturvårdspolitik.
Gruppledare: professor Enrico di Minin
Forskningsgruppen Dynamics of urban change and segregation undersöker vad som händer i våra städer i dag – och i morgon. Gruppen undersöker också om ojämlikheten i städerna ökar och vad som gör städer framgångsrika. Infallsvinkeln på dessa frågor är geografisk och sektorsövergripande, och gruppen har ett nära samarbete med europeiska och finländska forskarnätverk.
Forskningsledaren: Professor Mari Vaattovaara
Seismologiska institutet bedriver forskning, utbildning, kontinuerlig övervakning av jorden och bistår statliga och privata organisationer i projekt som kräver seismologisk expertis. Institutet tillhör Avdelningen för Geovetenskaper och geografi vid Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Helsingfors universitets geodynamikgrupp (HUGG) undersöker hur jordens berggrund deformeras och dess interaktioner med erosionsprocesser, klimatet och magmatism.
Forskningsledare: professor David Whipp
Dynamic Systems Seismology-gruppen analyserar naturliga och konstgjorda seismiska signaler som används för att beskriva och övervaka ett brett spektrum av fast jord och miljöfenomen relaterade till jordens dynamiska system.
Forskningsledare: professor Gregor Hillers
Avdelningen för geovetenskaper och geografi har moderna forskningslaboratorier, materialdatabaser och ett riksomfattande nätverk av seismiska mätstationer. Laboratorierna betjänar forskningsgrupper och tillhandahåller analystjänster för olika ändamål. Vissa av laboratorierna producerar också datamaterial och tidsserier som används för forsknings- och undervisningsändamål vid avdelningen.
Vi leder och koordinerar verksamheten vid Helsingfors universitets mångvetenskapliga forskningstation Taita (Taita Research Station), som ligger vid Taitabergen i Kenya.
Avdelningen deltar också aktivt tillsammans med de finländska universiteten och forskningsinstituten i europeiska forskningsinfrastrukturen EPOS (European Plate Observing System). Den finska delen av EPOS (FIN-EPOS) upprätthåller geofysiska observatorier och laboratorier i Finland.