Fysikforskning

Forskningen vid avdelningen för fysik fokuserar på aktuella vetenskapligt angelägna frågor. Partikelfysik, astro- och rymdfysik, astronomi, samt material-, nano- och biofysik hör till våra starka forskningsområden. Forskningsresultaten publiceras i högt ansedda internationella vetenskapliga publikationsserier.

Läs mer om ett urval av höjdpunkterna i forskningen vid avdelningen.

Vi också organiserar en kollokviumserie om fysikens olika områden för att ge fysiker möjlighet att bredda sina kunskaper i ämnet.

Forskningsinriktningar och -grupper

Underavdelningen för materialfysik undersöker alla typer av material, från hårdmetaller till levande material. Vi bedriver forskning i nära samarbete med både stora vetenskapliga projekt såsom ITER och CERN, samt med universitetssjukhus och privata företag.

Acceleratorlaboratoriet Helsinki Accelerator Laboratory undersöker materialfysiska frågor, men acceleratorerna används också för miljöforskning och datering med hjälp av kol-14-metoden. Acceleratorlaboratoriets webbplats har mer information om laboratoriets verksamhet.

Röntgenlaboratoriet är specialiserat på att undersöka egenskaper hos material med hjälp av röntgenstrålar. Laboratoriets mångsidiga utrustning möjliggör avbildning och modellering av material med yttersta precision. Röntgenlaboratoriets webbplats har mer information om forskningen.

Elektroniklaboratoriet är specialiserat på utveckling och framställning av elektroniska och datorstyrda mätmetoder och instrument. Forskningen fokuserar på utvecklingen av metoder som främst lämpar sig för industrins ändamål. Laboratoriets webbplats har mer information om forskningen.

Jonernas, elektronernas, neutronernas och plasmans beteende vid bestrålning undersöks genom materialfysiska simuleringar. Forskningen bedrivs internationellt i samarbete med bland annat ITER, CERN och FAIR. Läs mer om simuleringsforskning på gruppens egen webbplats.

Den mångvetenskapliga fysikforskningen om biologiska och mjuka material har sitt fokus på mjuka och täta material: deras teori och modellering. Modelleringarna tillämpar de senaste forskningsresultaten och den senaste tekniken inom datormodellering. Läs mer om forskningsområdet på forskningsgruppernas webbplatser.

Medicinsk fysik är ett område inom tillämpad fysik som syftar till att förbättra kvaliteten på medicinska och kliniska tillämpningar. Forskningen har som mål att tillhandahålla medicinsk personal bästa möjliga kunskap och verktyg för att förbättra metoder inom diagnostik och behandling.

Didaktisk fysik har till syfte att utveckla lärande och undervisning i fysik. Det mångvetenskapliga forskningsområdet förenar lärandepsykologi, kognitionsvetenskap och vetenskapsfilosofi. Forskningsresultaten tillämpas bland annat inom lärarutbildningen.

Forskningsområdet för underavdelningen för elementarpartikelfysik och astrofysik fortsätter vidare från experimentell och teoretisk partikelfysik till teoretisk och observerande kosmologi, astrofysik, och från solsystemets fysik till rymdfysik, inklusive effekterna av solens aktivitet på solsystemet.

Elementarpartikelforskningen och astrofysikforskningen vid Helsingfors universitet har nära kontakt med nationella och internationella forskningsinstitut. I Finland bedriver man ett omfattande forskningssamarbete med Forskningsinstitutet för fysik (HIP) kring institutets teoriprogram och program i partikelfysik. Finlands ESO-central FINCA är en viktig nationell samarbetspartner inom astronomiforskningen.

På det internationella planet bedriver vi samarbete över nationsgränser och vetenskapsområden med flera av de viktigaste aktörerna inom området.

Experimentell partikelfysik

Gruppen för experimentell partikelfysik deltar i LHC-acceleratorns CMS- och TOTEM-prov vid CERN.

Detektorerna som används för partikelfysik utvecklas och byggs i ett detektorlaboratorium. Dessutom deltar avdelningen i utvecklingen av ny acceleratorteknik för den tilltänkta elektron-positron-linjäraracceleratorn CLIC.

Gruppen för observerande kosmologi deltar i Europeiska rymdorganisationens Planck-projekt och i förberedelserna för det kommande Euclid-projektet.

Planckteleskopet kartlägger kosmisk bakgrundsstrålning och mäter den med banbrytande precision. Syftet är framför allt att utifrån resultaten fastställa egenskaperna hos densitetsvariationerna, ”galaxernas frön”, under universums tidiga historia och att förstå hur de har uppstått. Planckgruppen analyserar resultaten och undersöker kosmologiska modeller för att förklara resultaten. 

Euclid-projektet kommer att kartlägga den observerbara tredimensionella strukturen i universum. Projektets främsta mål är att lösa problemet med ”mörk energi”, dvs. varför universums expansion accelererar. 

Astrofysik är ett tvärvetenskapligt forskningsområde. Vid Helsingfors universitet fokuserar forskningen på interstellära ämnen och uppkomsten av stjärnor, magnetisk aktivitet hos stjärnor, galaxernas uppkomst och utveckling samt planetarisk forskning.

Forskningsgruppen för rymdfysik vid Helsingfors universitet studerar solär-terrest fysik och rymdväder. Vi utvecklar numerära simuleringar av solens korona, heliosfären och jordens magnetosfär och använder oss i stor utsträckning av mätningar som utförts av Europeiska rymdorganisationen ESA:s och USA:s rymdorganisation NASA:s rymdsonder.

Forskningen inom teoretisk partikelfysik omfattar ett brett urval ämnen som berör kvantfälts- och trådteorier. Forskningen inriktar sig både på teoristrukturer och fenomenologi, det vill säga partiklarnas företeelsevärld.

Inom kosmologi studerar man egenskaperna hos det tidiga världsalltet. Forskningen är intresserad av värmeväxlingarna i den kosmiska mikrovågsfonden, inflationsmodeller, mörk energi samt trådkosmologi.

Gruppen för partikel kosmologi studerar interaktionen mellan partiklar i universum. Forskningen fokuserar särskilt på modeller för mörk materia inom partikelfysik och experimentell detektering av mörk materia.