Under svåra tider framhävs universitetens roll som nationens framtidsbyggare. Vi driver på samhällsförändringar, producerar ny kunskap för att lösa problem samt utbildar framtidens experter.
För att vi ska kunna arbeta för en bättre framtid behöver vi en konsekvent forsknings- och utbildningspolitik och långsiktig finansiering, samt unga kunskapstörstande människor. Vi kan inte uppnå våra mål om någon av dessa förutsättningar saknas, men om alla uppfylls kan vi bidra till att skapa en bred bildningsbas och internationellt lockande verksamhetsmiljöer som attraherar såväl studenter, forskare som företag. Samtidigt kan vi hitta lösningar på miljökrisen och andra utmaningar.
Låt oss tillsammans hålla den goda cirkeln i gång.
I framtiden bör åtminstone hälften av våra ungdomar ha en högre utbildning för att kunna få arbete och för att kompetensgapet på arbetsmarknaden ska kunna fyllas. Grunden för jämlik tillgång till utbildning är att våra unga har möjlighet till avgiftsfri högskoleexamen. Samtidigt måste vi hålla fast vid högskoleutbildningens kvalitet.
Vi föreslår att:
En plan för att uppnå målet av högskoleutbildade utarbetas: En finansieringsplan fram till 2035 utarbetas tillsammans med högskolorna för att uppnå målet att över 50 procent av de unga vuxna ska vara högskoleutbildade.
Målet innebär att antalet personer som avlagt högskoleexamen ökar med 25%. Den betydande ökningen av examensmål och antal nybörjarplatser genomförs på ett sådant sätt att utbildningens kvalitet inte försämras. Det innebär att utbildningsanordnarna kompenseras fullt ut för de nya skyldigheter som en utvidgad utbildning medför, med beaktande av kostnaderna för olika examina.
Ett kvalitetssystem för utbildning med möjlighet till ackreditering skapas.
Tillgången på utbildning säkerställs inom de utbildningsområden och i de regioner där det finns efterfrågan på utbildning och arbetskraft. En minskning av överlappande (examens)utbildningar eftersträvas.
Examensmålen och antalet nybörjarplatser ökas, i synnerhet vid högskolorna i Nyland.
Det växande behovet av internationella studenter i Finland tillgodoses, bland annat genom att göra processerna för uppehållstillstånd och registrering smidigare för internationella experter och deras familjer samt genom satsningar som hjälper dem att komma ut på arbetsmarknaden.
Universitetens arbete med att utveckla studentantagningen utifrån forskningsbaserad kunskap stöds.
Regionalt samarbete mellan universitet och yrkeshögskolor stöds inom ramen för dualmodellen.
Högskoleutbildningens förändringsbehov tillgodoses
Flexiblare utbildning och individuella utbildningsvägar erbjuds genom att möjliggöra gemensamma europeiska examina, minska enkelspårighet i examensutbildningen samt genom att förenkla beviljandet av utbildningsansvar.
Finansieringsbasen för kontinuerligt lärande breddas genom överenskommelser om finansieringsansvarets fördelning mellan arbetsgivare, samhälle och studenter.
Projektet Digivision 2030 förlängs för att göra högskolornas undervisningsutbud mer tillgängligt både för samhället och enskilda individer.
Trenden inom såväl den offentliga som den privata forsknings-, utbildnings- och innovationsverksamheten ska föras in på en tillväxtbana så att vi kan nå BNP-målet på fyra procent. De största städernas och Nylands roll som lokomotiv för FUI-verksamheten och den nationella konkurrenskraften bör erkännas.
Vi föreslår att:
Finlands Akademis forskningsfinansiering och universitetens basfinansiering ökas. FUI-systemet bör utvecklas som en balanserad helhet, vars väsentliga del och grund är högklassig forskning och utbildning som baserar sig på den.
Business Finlands forskningsdrivna FUI-finansiering ökas (bl.a. R2B, Co-Innovation, Co-Creation). Det här möjliggör både en effektivare kommersialisering av forskningsbaserade innovationer och en betydande utökning av partnerverksamheten mellan universiteten och företagen.
Uppkomsten av konkurrenskraftiga innovationsekosystem kring högskolor stöds: En ambitiös strategi skapas för att föra samman olika aktörer kring starkt finansierade tydliga spetsteman och för att utnyttja metropolområdets möjligheter att bli ett av de växande innovationscentrumen i Europa. Business Finlands verksamhet ändras så att den kan finansiera utvecklingen av innovationsekosystem.
Tilläggsfinansiering riktas till universitetens kommersialiseringsverksamhet och företagsinkubatorer. På så sätt stärker man universitetens förmåga att fungera som katalysatorer för nya innovationer och forskningsbaserad affärsverksamhet, och skapar kompetens inom kommersialisering, innovation och företagande inom nya områden.
När man fattar beslut som gäller högskolor är det viktigt att skilja mellan utbildnings- och forskningspolitiska mål. Utbildningspolitiken säkerställer högskoleutbildningens tillgänglighet och kvalitet i hela landet. Forskningspolitiken siktar däremot mot toppen – forskningsintensiva universitet behöver stöd för att klara sig i den internationella konkurrensen.
Vi föreslår att:
Forsknings- och utbildningspolitikens befintliga, grundläggande principer stärks genom att satsa på fri forskning med utgångspunkt i kvalitet, klarlägga universitetens styrkor genom profilering, koncentrera kompetensen till tillräckligt stora enheter, sträva efter högsta internationella forskningsnivå samt stödja arbetet för att uppnå den.
Forskningsfinansieringen riktas med utgångspunkt i kvalitet och koncentreras till större helheter; finansieringen stöder därmed vetenskapligt starka enheter som konkurrerar internationellt. Universitetens autonomiska ställning kan även stärkas genom kapitalisering.
Forskningsinfrastrukturerna på internationell toppnivå upprätthålls och utvecklas genom att avsevärt höja den nuvarande finansieringsnivån.
Finland intar en aktiv plats i EU-politik: Finland deltar mer aktivt i utarbetandet av Europeiska unionens forskningspolitik samt i utvecklingen av forsknings- och utbildningsområdena.
Lagstiftningen om forskning bör uppdateras och förnyas. För närvarande försvåras forskningen på många sätt av vår lagstiftning och de stränga nationella tolkningarna av EU:s regelverk. Lagberedningen om forskning kräver exceptionellt bred sakkunskap samt exceptionellt brett samarbete mellan olika sektorer. Det behövs fler strukturer som stöder samverkan och vetenskaplig rådgivning och som främjar ett systematiskt tillvägagångssätt.
Vi föreslår att:
De problem som förhindrar eller fördröjer forskning, i synnerhet med hänvisning till lagen om sekundär användning och dataskyddslagstiftningen, utreds snabbt varefter lagstiftningen ändras.
Ett nytt organ, ett så kallat råd för lagstiftning om forskning, inrättas för att säkerställa ändamålsenlig lagstiftning om forskning och för att stödja lagberedningen. Rådet skulle fungera som ett forum för expertdiskussioner samt förberedande arbete mellan statsförvaltningen och forskningsfältet.
En eller flera vetenskapspaneler på hög nivå tillsätts för att stödja regeringens beslutsfattande. Den expertis som forskare inom olika områden besitter utnyttjas, i synnerhet som stöd i utvecklingen av lagstiftningen och som en del av krisberedskapsplaneringen.
Vi föreslår att:
INDEX: Universitetsindexet bevaras.
EN PLAN FÖR ATT HÖJA KOMPETENSNIVÅN: Resurserna för utbildningen stärks för att höja kompetensnivån: en finansieringsplan utarbetas fram till 2035 för det här ändamålet. Högskolorna måste kompenseras för sina nya uppgifter, antingen med offentliga medel eller på annat sätt, för att säkerställa såväl utbildningens kvalitet som personalens arbetshälsa.
FUI-MÅLET: Regeringen förbinder sig att uppnå BNP-målet på fyra procent för FUI-verksamhet och säkerställer att den offentliga finansieringen av FUI är långsiktig och att nivån höjs till nödvändigt belopp i euro, det vill säga med ca 1,3 procent av BNP.
Dragningskraften för vårt forskarsamfund stärks genom att forskningsinfrastrukturerna på internationell toppnivå främjas och upprätthålls genom att den nuvarande finansieringsnivån avsevärt höjs.
Den inhemska finansieringsgrunden är en viktig premiss för internationell forskningsfinansiering. Staten förbinder sig att täcka den nationella finansieringsdelen för EU-programmen så att finländska aktörer effektivt kan utnyttja samt konkurrera om betydande EU-finansieringsinstrument för FUI-verksamhet.
Finansieringen av universitetssjukhusen säkerställs: Nivån på universitetssjukhustillägget fastställs så att universitetssjukhusets forsknings-, utbildnings- och utvecklingsverksamhet kan tryggas även i Nyland (HUS) i fortsättningen.
När finansieringsmodellen för universiteten förnyas säkerställer man att modellen stöder de forskningspolitiska målen på ett optimalt sätt och bemöter förändringsbehoven inom högskoleutbildningen. Modellen bedöms före beredningen av förändringarna.
Forskningens och universitetens autonomiska ställning samt bas- och tilläggsfinansieringens genomslag stärks genom att minska antalet projekt och göra finansieringen mindre fragmenterad.
Den detaljerade projektstyrningen för universitet ersätts av en varaktigare dialog som sträcker sig över regeringsperioderna.
Finansieringsmodellens strategiska finansieringsandel av basfinansieringen minskas avsevärt.
Samhället har inte råd att förlora en enda ung person – vi måste ta hand om var och en. Vi får inte glömma de växande problemen med psykiska ohälsa eller bristerna i välbefinnande och lärande som pandemin orsakade.
Högskolornas arbete för studenterna kan stödjas genom att säkerställa utbildningens och studiernas kvalitet samt genom att garantera dem tillräckliga resurser för rådgivnings- och handledningstjänster.
En förlängning av de projektfinansieringar som beviljades under pandemin möjliggör satsningar på effektiviserad handledning och utveckling av studieförmågan.
Studenterna säkerställs sådana förhållanden (inkl. studiesociala förmåner) som möjliggör fokusering på studierna, smidig utexaminering och övergång till arbetslivet.