Dess fokusområden är urfolksstudiers metoder och forskningsetik, urfolkens språk, konst, rättigheter och historia, epistemologisk mångfald och biokulturell diversitet. Urfolksstudierna är jämförande forskning och den sträcker sig över de traditionella vetenskapsområdesgränserna.
Trots att urfolken kan skilja sig mycket från varandra sammanlänkas de bland annat av att de upplevt kolonialisering. Dessutom är naturen och miljön en central del av flera urfolks kulturer. Många urfolk bor på områden där naturens mångfald är riklig. Den detaljerade kunskapen dessa folk har samlat under flera generationer är viktig särskilt när man talar om förändringar som skett inom området. Ett exempel är det arktiska området där det bor sammanlagt 40 urfolk. Av alla världens språk är ca 80 % ursprungsfolksspråk, men de är fortfarande de mest hotade språken. Urfolkens kunskap syns även inom konst, markanvändning och näringsgrenar. Att förstå urfolkens perspektiv är nyttigt inom många områden i samhället.