ERC Consolidator Grant är en finansieringsform av europeiska forskningsrådet ERC för meriterade forskare för att etablera den egna forskningsgruppens verksamhet och skapa en inflytelserik karriär i Europa.
Consolidator Grant-finansiering kan beviljas en meriterad forskare med 7–12 års forskningserfarenhet efter doktorsexamen. Forskaren ska dessutom ha vetenskapliga meriter som tyder på en lovande framtid och en utmärkt forskningsplan.
Forskningsområdet är fritt.
Timo Laaksonens ERC-projekt undersöker hur ett läkemedel kan frisättas kontrollerat i kroppen med hjälp av blått ljus eller UV-ljus.
Blått ljus erbjuder ett bredare utbud av möjligheter att frisätta läkemedel än det mer allmänt använda röda ljuset. Energin i blått eller ultraviolett ljus är till exempel tillräcklig för att frisätta läkemedelsmolekyler som är bundna till nanobärarens yta.
Syftet med Laaksonens projekt är att ta reda på hur blått ljus eller UV-ljus på ett tryggt sätt kan föras till den plats där läkemedlet borde frisättas. Utmaningen med att använda UV-ljus har varit att det inte rör sig framåt i vävnaden längre än ungefär tjockleken på ett hårstrå. Dessutom kan UV-ljus orsaka skador i kroppen.
Blått ljus skulle kunna föras till en specifik plats genom att fotoner justeras till högre energinivåer inuti kroppen eller med hjälp av olika ljusaktiverade läkemedelsimplantat.
Med hjälp av ljusaktivering kunde läkemedlet frisättas till exempel vid en viss tid varje morgon. Frisättningshastigheten för läkemedlet kan också konstant justeras till en nivå som är lämplig för patienten.
PADRE, Photoactivatable Drug Releasing Implants, 2021–2025.
I Kristiina Mannermaas ERC-finansierade projekt undersöks de sociala kontakterna mellan människor och djur för cirka 9 000–7 500 år sedan på jägare-samlares begravningsplatser i nordöstra Europa. Projektet utforskar historierna bakom människor, djur och föremål av animaliskt ursprung som hittats på förhistoriska begravningsplatser genom att kombinera olika forskningsmetoder inom bioarkeologi.
Projektets huvudmål är att
Mannermaas projekt producerar ny information om hur jägare-samlare i de nordliga regionerna skapade sin kultur och identitet tillsammans med de djur som var livsviktiga för dem. Projektet undersöker hur denna förhistoriska identitet utvecklats och hur den har förts vidare till modern kultur i samma region. Kunskap om relationerna mellan människor och djur för tusentals år sedan kan också hjälpa oss att förstå och reflektera över vår egen inställning till djur.
Mannermaa har tidigare studerat fåglarnas betydelse för förhistoriska samhällen och bedrivit banbrytande forskning om däggdjurens och fåglarnas tidiga historia i Fennoskandien, Östersjöregionen och Ryssland.
Mannermaa är internationellt känt för sin omfattande forskning och expertis i analys av brända och fragmenterade ben. Hennes forskargrupp har utvecklat en metod för att upptäcka och identifiera hårstrån och fjädrar i jordprover som är tusentals år gamla.
The Animals Make Identities: The Social Bioarchaeology of Late Mesolithic and Early Neolithic Cemeteries in North-East Europe (AMI), 2020–2025.
Peter H. Johanssons ERC-finansierade projekt undersöker vad som händer när supermassiva svarta hål kolliderar med varandra.
Johanssons projekt syftar till att producera mer exakt modellering av dynamiken hos supermassiva svarta hål som kolliderar med varandra i liten skala som en del av simuleringar av hela massiva galaxer. Projektet använder den nya simuleringskoden KETJU som utvecklats i Helsingfors och finska superdatorer för att genomföra simuleringarna.
Projektets huvudmål är att
Johanssons projekt ger en mer omfattande förståelse för hur supermassiva svarta hål som kolliderar med varandra påverkar utvecklingen av massiva galaxer. Projektet kommer att producera simuleringsbaserade prognoser för signaler från elektromagnetiska vågor och gravitationsvågor som uppstår när supermassiva svarta hål kolliderar. Prognoser fungerar som jämförelsepunkt för nuvarande och framtida rymdprogram.
Genom sin forskning har Johansson visat att kollisioner mellan supermassiva svarta hål skapar fragmenterade centra med låg densitet av massiva galaxer genom att skjuta ut stjärnor ur galaxen i en komplex trekroppsinteraktion.
Johanssons forskningsområde omfattar flera områden inom teoretisk astrofysik, såsom uppkomsten och utvecklingen av supermassiva svarta hål, de massiva galaxerna i universums tidiga stadier och massiva stjärnhopar.
Post-Newtonian modelling of the dynamics of supermassive black holes in galactic-scale hydrodynamical simulations (KETJU), 2019–2025.
Det är känt att städernas grönområden har en betydande inverkan på både stadsområdenas trivsel och invånarnas välbefinnande. Grönområdenas betydelse har dock huvudsakligen undersökts med tanke på besök i parker eller trivseln i bostadsområdena. Projektet GREENTRAVEL tar ett helt nytt perspektiv på det stadsgröna och trivsamma samt på en sund stadsmiljö. Projektet är särskilt inriktat på kvaliteten på miljöer att röra sig i, även under olika årstider, i fyra stora europeiska städer.
Projektets mål:
Projektet ger regional information om kvaliteten på miljön att röra sig i och tillgången till gröna miljöer. Det identifierar områden där lämpliga miljöer att röra sig i kan tas fram i städerna på ett så likvärdigt sätt som möjligt genom att göra miljöerna grönare. Med tanke på metoder innehåller projektet många nya initiativ, när det gäller både testkonstellationer baserade på virtuella miljöer och massdata som beskriver rörlighet.
Projektet GREENTRAVEL kommer att genomföras som en del av en undersökning av Digital Geography Lab, som leds av Toivonen. I tio år har forskargruppen studerat människors rörlighet och tillgänglighet, särskilt med tanke på städernas och regionernas hållbarhet, hälsa och likvärdighet.
Greener Urban Travel Environments for Everyone: From Measured Wellbeing Impacts to Big Data Analytics (GREENTRAVEL), 2023–2027.
Tuomo Hiippalas ERC-finansierade projekt undersöker hur kommunikation och interaktion baserar sig på ändamålsenliga kombinationer av flera olika uttrycksmedel, med hjälp av vilka olika betydelser skapas och förmedlas. Detta kallas multimodalitet och är en grundegenskap inom kommunikation och interaktion. Forskning i multimodalitet förutsätter systematiska och detaljerade beskrivningar, med hjälp av vilka det är möjligt att granska samspelet mellan uttrycksmedel i olika situationer. Det är mycket arbetsamt att producera dessa material, och därför är de typiskt sett mycket små.
Projektet utvecklar nya metoder för empirisk forskning i multimodalitet, som använder sig av crowdsourcing och neurosymbolisk artificiell intelligens. Med hjälp av crowdsourcing produceras allt mer omfattande forskningsmaterial, medan neurosymbolisk artificiell intelligens tillämpas på att kombinera beskrivningar som producerats av crowdsourcade anställda och AI-modeller. Nya material och metoder gör det möjligt att kritiskt granska de centrala begreppen inom forskning i multimodalitet. Forskningsmaterialet består bland annat av läroböcker, nyhetssändningar och videor på sociala medier.
Projektet producerar ny kunskap om multimodalitet som fenomen. Resultaten av projektet kan tillämpas till exempel i undervisning i multilitteracitet och planering av läromedel samt vid utveckling av AI-algoritmer.
Hiippalas tidigare forskning har fokuserat på tillämpningar av kalkylmässiga metoder, såsom datorseende och maskininlärning, inom forskning i multimodalitet. Därutöver har han bedrivit omfattande forskning i olika uttrycksmedel och samspelet mellan dem i vardagliga texter.
A Foundation for Empirical Multimodality Research (FOUNDATIONS), 2024-2029.
Lauri Oksanens ERC-finansierade projekt anknyter till inversionsproblemens matematiska teori.
Ett typiskt inversionsproblem syftar till att utreda strukturen hos ett objekt genom att göra mätningar utanför det. Sådana problem finns inom många tillämpade områden, till exempel inom medicinsk avbildning och inom industrin i så kallade NDT-inspektionsmetoder.
Projektet fokuserar särskilt på Lorentz geometriska problem enligt Calderón där en av de fysikaliska tolkningarna lyder: utred de akustiska egenskaperna hos ett rörligt ämne i mätningar där ämnet har lodats med ljudvågor. Detta problem kan lösas när det gäller ämne som inte rör sig, men det är fortfarande olöst i fråga om allmänt rörligt ämne. Projektet utvecklar nya lösningsmetoder för att kombinera tekniker inom geometri och analys.
Projektet bygger på Oksanens och hans partners senaste genombrott som löste problemet enligt Calderón i fråga om tidsrymder som är krökta på ett visst sätt.
Oksanen arbetar vid Spetsforskningsenheten för inversionsmodellering och diagnostisk avbildning (sidan på engelska).
Lorentzian Calderon problem: visibility and invisibility (LoCal), 2023-2027.
I sitt projekt Jet Energy Corrections for High-Luminosity LHC studerar Mikko Voutilainen fenomen inom elementarpartikelfysik med partikelacceleratorn LHC vid Europeiska organisationen för kärnforskning. Hans grupp bidrar till att förbättra mätteknikerna till exempel genom att utveckla kalibreringsmetoder som är betydligt mer exakta än tidigare. Till exempel forskning om stark växelverkan är mycket beroende av kalibrering av partikelsvärmar.
Jet Energy Corrections for High-Luminosity LHC, 2022–2027.
Sidan uppdateras
Jarno Vanhatalos ERC-finansierade projekt undersöker hur förändringar i klimatet och markanvändningen påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemfunktionerna.
Ekosystemfunktioner såsom kolbindning och primärproduktion är kritiska för våra samhällen. Vi förstår dock ännu inte tillräckligt väl de relativa roller som de direkta effekterna av miljöförändringen spelar med tanke på ekosystemfunktioner jämfört med de effekter som förmedlas genom förändringar i den biologiska mångfalden. Därutöver förstår vi inte tillräckligt väl hur dessa förändringar varierar i tid och rum samt mellan olika ekosystem. Därför finns det ett brådskande behov att förena den nuvarande experimentella och teoretiska förståelsen med fynden från omfattande observationsdata från flera olika ekosystem.
Projektets mål är att
Det finns ett allmänt behov av miljöredovisning som ett verktyg för arbetet för att bevara den biologiska mångfalden. För att implementera miljöredovisning behövs det prediktiva verktyg som kan uppskatta förändringar i den biologiska mångfalden och ekosystemfunktioner på ett uttryckligen spatiotemporalt sätt.
Jarno Vanhatalo och hans forskningsgrupp Environmental and Ecological Statistics har gjort viktiga insatser i fråga om så kallade artfördelningsmodeller och metoder för ekologisk riskbedömning. De har också gjort ett gediget arbete för att kvantifiera osäkerheter i ekologisk kunskap och den effekt som dessa har på spatiotemporal riskhantering i fråga om arktiska oljetransporter. Vanhatalo är också vicedirektör för Research Center for Ecological Change, ett forskningskonsortium som undersöker den globala förändringens effekter på ekosystem.
Predictive Understanding of the effects of Global Change on Ecological Communities and Ecosystem Functions, 2024-2029.
Forskningsprojektet studerar olika föremål och idéer som fungerar som måttenheter för värden och frågar vilken effekt deras materiella eller abstrakta användningsmöjligheter har. Hur påverkar en vara som fungerar som en värdebärare de siffror den används för? Slutar mått att vara tillförlitliga mått när de blir mål för en verksamhet?
Projektet syftar till att studera mätning av värden (eller "det goda") som ett etnografiskt forskningsobjekt. I stället för rena sifferdata eller kritik mot dem försöker forskningsprojektet hitta ett språk och en modell för att beskriva hur vi i allt högre grad bygger våra världar på egenskaper hos måttenheter.
Projektet syftar till att ge enkla etnografiska exempel för att illustrera förhållandet mellan siffror, måttenheter och mätbarhet. Forskningsämnet är kopplat till samhällsviktiga teman som datafiering, kreditklassificeringar, eller fakta och "alternativa fakta" som lyfts fram vid sidan om dem. Ett nytt mål för projektet är att ge ett nytt perspektiv på dessa diskussioner.
Matti Eräsaari har tidigare arbetat vid universiteten i Helsingfors och Manchester och studerat bland annat värderingar, utbyte, pengar, tid och mat.
Properties of Units and Standards (Units), 2023–2028.
Lucile Turcs ERC-finansierade projekt undersöker hur kortvariga växlingar vid förchocken inverkar på partiklar i den jordnära rymden.
I den jordnära rymden finns två naturliga partikelacceleratorer: jordens bogchock som bromsar in det supersoniska plasmaflödet från solen, och Van Allen-bältena som innehåller partiklar med hög energi som fångats in av jordens magnetfält. Projektet undersöker hur bubblor av het plasma som genereras vid chocken och kallas kortvariga växlingar kan påverka partikelaccelerationen i dessa två regioner i rymden. Projektet kombinerar superdatorsimuleringar med flerpunktsmätningar för att få en global bild av vilken inverkan de kortvariga växlingarna har i den jordnära rymden.
Projektets huvudsakliga mål är att
Vårt moderna samhälle är beroende av rymdbaserade infrastrukturer, till exempel gps-, väder- och kommunikationssatelliter, men energetiska partiklar kan skada elektroniken på dessa rymdfarkoster. Att förstå hur partiklar accelereras till höga energier är avgörande för att kunna ge exakta rymdväderprognoser och därmed skydda dessa grundläggande infrastrukturer.
Lucile Turcs och hennes teams tidigare arbete har fokuserat på hur elektromagnetiska vågor genereras och överförs genom jordens bogchock, och hur solstormar inverkar på dessa på vågor.
Impact of foreshock transients on near-Earth space (WAVESTORMS), 2024-2029.
Många beräkningsmetoder som används för att analysera genomiska sekvenseringsdata bygger på att lösa något problem som anknyter till grafteori. Ett sådant problem kan till exempel vara att hitta vissa vägar i ett omfattande nät. I ett ERC-finansierat projekt utvecklar Alexandru Tomescu tekniker som kan användas för att skapa nya typer av algoritmer. Dessa algoritmer skulle snabbt kunna behandla massiva nät som skapas särskilt inom biologisk och medicinsk dataanalys.
Huvudmålen för projektet är att
Kapaciteten för sekvensering av genom ökar globalt. Som ett resultat av detta uppstår massiva datahelheter som snabbt kräver allt mer utvecklade algoritmer för att kunna behandlas. Med hjälp av sådana utvecklade algoritmer går det att effektivt lösa komplicerade problem som uppstår ur stora datamassor. Målet för det ERC-finansierade forskningsprojektet är att vi mer precist ska kunna se till exempel hjärncellernas funktionsmekanismer och skapa effektiva sökmotorer för genomsökning. Resultaten kan försnabba genombrotten inom biomedicinsk forskning och individuell medicin.
Tomescus forskningsgrupp bedriver forskning i skärningspunkten mellan datavetenskap och bioinformatik. Gruppen utvecklar beräkningsmetoder som baserar sig på starka algoritmiska grunder för behandling av data om sekvenseringen av genom.
Scalable Graph Algorithms for Bioinformatics using Structure, Parameterization and Dynamic Updates, SCALEBIO, 2025–2030.
Sidan uppdateras.
I sitt ERC-finansierade projekt analyserar professor i biogeovetenskap Enrico Di Minin hur indirekt drivande faktorer, som ekonomi och förvaltning, och direkt drivande faktorer, som ändringar i markanvändningen, bidrar till förlusten av biologisk mångfald. Dessa drivande faktorer utforskas i relation till underliggande faktorer, inklusive de värden människor förknippar med biodiversitet, såsom dess nytta för människan, och människors beteende, såsom den växande efterfrågan på nötkött.
Projektet strävar också efter att förstå hur man genom att integrera denna information i naturvården kan stärka naturvårdsinsatsernas transformativa potential. Projektet använder sig av flera olika metoder, inklusive stordataanalys och spelifiering.
Huvudmålen för projektet är att
Projektet kommer i rätt tid i och med att det kommer att bidra med information till flera internationella policyer och EU-policyer, till exempel Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework, Förenta nationernas mål för hållbar utveckling och EU:s biodiversitetsstrategi för 2030.
Enrico Di Minin och Helsinki Lab of Interdisciplinary Conservation Science, som han leder, är högt ansedda internationellt för sin höga expertis i att studera interaktionen mellan människa och natur med hjälp av stora data och artificiell intelligens.
Investigating opportunities for transformative change in biodiversity conservation: from Big Data analytics to Gamification (BIOBANG), 2025–2030.
Kirsi S. Mikkonens ERC-finansierade projekt utvecklar nanopartiklar som kallas Januspartiklar, som har två sidor som beter sig på olika sätt. Strukturen får partiklarna att fungera på ett visst sätt på materialens gränssnitt, till exempel för att stabilisera ytan av oljedroppar i emulsioner. För att uppnå detta mål använder projektet hållbara biopolymerer och tekniklösningar.
Projektets huvudmål är att
Mikkonens projekt producerar ny information om emulsioner som är viktiga ingredienser i livsmedel, läkemedel, kosmetika och kemikalier. Projektet utvecklar ett miljövänligt sätt att producera nya material för att möjliggöra en mer hållbar användning av naturresurser.
I framtiden kommer forskningen att hjälpa företag att tillverka dagligvaror som belastar miljön mindre.
Mikkonen undersöker kombinationer av träbaserade råvaror i livsmedelssystem. Mikkonen har i sin tidigare forskning visat att hemicellulosa stabiliserar livsmedelsstrukturer effektivt. Hemicellulosa kommer från sidoströmmar från trä- och spannmålsproduktion.
Dessutom utvecklar Mikkonen svampbaserad biomassa som används i vidareförädlade material och studerar funktionella förpackningsmaterial som syftar till att minska matsvinnet. Funktionella förpackningar interagerar med sitt innehåll bland annat för att förbättra hållbarheten.
Green route to wood-derived Janus particles for stabilized interfaces (PARTIFACE), 2020–2025.
I Ari Pekka Mähönens ERC-finansierade projekt studeras trädens tjocklekstillväxt.
Mähönens projekt modellerar utvecklingen av korkkambium och kambium med hjälp av backtrav (Arabidopsis thaliana). All tillväxt börjar med stamceller. Kambium producerar ved och bast, medan stamcellerna i korkkambium bildar ett skyddande skikt på ytan som kallas kork.
Projektets huvudmål är att
Mähönens forskargrupp syftar till att ta fram detaljerad information om de regleringsmekanismer som styr bildandet av ved- och barkmaterial, först i backtrav och sedan i träd. Detta kommer att lägga grunden för vidare studier av tjocklekstillväxt och för regleringen av tjocklekstillväxten hos grödor och träd.
Genom att kombinera spårning av cellinjer och molekylär genetik beskrev Mähönens forskargrupp för första gången den mekanism på molekylnivå som placerar och definierar stamceller i roten av backtrav. Metoderna som utvecklades i denna viktiga studie kommer att användas för att identifiera stamceller i korkkambium i det pågående projektet.
Thickening of plant organs by nested stem cells (CORKtheCAMBIA), 2019–2024.
I Ilona Merikantos ERC-finansierade projekt utreds sjukdomsriskerna hos kvällsmänniskor i olika livsskeden. Våra endogena dygnsrytmer styr tidpunkten för våra fysiologiska funktioner och vårt beteende. Kvällsmänniskor är särskilt benägna att drabbas av psykisk ohälsa och somatiska sjukdomar och har en högre risk att dö i förtid jämfört med morgonmänniskor. Däremot vet vi inte vilka faktorer som ligger bakom dessa hälsoskillnader.
Det främsta syftet med projektet är att med hjälp av material på befolkningsnivå och longitudinella material utreda sjukdomsrisker hos kvällsmänniskor i barndomen, ungdomen och vuxenåldern. Inom projektet utvecklas också en mätmetod som ska identifiera fysiska störningar i dygnsrytmen och som lämpar sig för stora samplingar.
Resultaten av projektet hjälper oss att svara på frågan om huruvida hälsoskillnaderna mellan människor som har olika dygnsrytm är endogena, beteendebetingade eller orsakade av samhället. Resultaten kan främja sådana samhälleliga funktioner genom vilka insjuknande och störningar i dygnsrytmen hos kvällsmänniskor i olika åldrar kan förebyggas.
Ilona Merikallio, den ansvariga forskare för projektet, har en omfattande epidemiologisk bakgrund inom forskning om sömn och dygnsrytm. Merikantos tidigare forskningsresultat har kartlagt hälsoriskerna hos kvällsmänniskor.
ChronoHealth - Why evening-types accumulate health issues and die younger than others?, 2025-2030.
Mikko Niemi skapar inom sitt ERC-finansierade projekt en matematisk modell för systemfarmakologi, som beaktar samtligafaktorer hos individen som påverkar kolesterolmedicinering.
Delvis på grund av biverkningar avslutar upp till en fjärdedel av patienterna sin kolesterolmedicinering inom ett år, trots att medicineringen är avsedd att vara permanent.
Projektet har som mål att skapa en matematisk modell, som
När modellen som tagits fram av Niemi är färdig, kommer den att underlätta valet av lämplig kolesterolmedicinering för patienten. Som en följd av detta tål patienterna det ordinerade läkemedlet bättre och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar kan minska betydligt.
Niemi har redan tidigare upptäckt genmutationer som påverkar kolesterolläkemedels effekt eller ökar deras biverkningar.
Niemi forskade tidigare med ERC Starting Grant-finansiering.
"Globalt dör varje år 20 000–30 000 människor i en hjärt-kärlhändelse, på grund av att de avslutat sin kolesterolmedicinering." -Mikko Niemi
Läs om Niemis Forskningsgruppen Clinical pharmacology and pharmacogenetics på gruppens egna webbplats (på engelska).
Individualizing statin therapy by using a systems pharmacology decision support algorithm, 2017–2022.
Jaan-Olle Andressoo utvecklar inom sitt ERC-finansierade projekt en behandlingsmetod för Parkinsons sjukdom ur ett nytt perspektiv: genom att stärka hjärnans egna fysiologiska processer.
Projektets mål är att utveckla och påvisa genomförbarheten av en ny trygg och effektiv behandlingsmetod för Parkinsons sjukdom.
Andressoos forskningsresultat bidrar till en mer omfattande förståelse av nervtillväxtfaktorn GDNF:s roll i hjärnans dopaminsystem och deras funktioner. Andressoos grupp utför undersökningar som är centrala inte bara för att hitta nya behandlingsmetoder för Parkinsons sjukdom, utan även exempelvis för rusmedelsberoende, ADHD och bipolär sjukdom.
Andressoos forskningsgrupp har påvisat att GDNF är viktigt för den fysiologiska regleringen av dopaminnervcellernas funktion i hjärnan.
"Om vi lyckas med detta kan vi troligtvis återskapa redan försvagade nervförbindelser, först vid Parkinsons sjukdom och senare vid andra degenerativa nervsjukdomar." -Jaan-Olle Andressoo
Läs mer om Andressoos Forskningsgruppen Translational neuroscience på gruppens egna webbplats (på engelska).
Gene knock-up via 3’UTR targeting to treat Parkinson’s disease, 2017–2022.
Sara Wickströms ERC-finansierade projekt undersöker hur adulta stamceller som finns i nästan alla vävnader regleras för att upprätthålla vävnadsfunktionen och reparera skador.
Wickströms projekt fokuserar på stamceller från epidermis och hårsäckar. Huden regenererar sig själv och förnyas ständigt genom stamcellernas funktion i epidermis och hårsäckarna, vilket gör cellerna till ett effektivt och kliniskt signifikant system för modellering.
Projektets huvudmål är att
Resultaten av Wickströms projekt kommer sannolikt att bana väg för läkemedelsbehandlingar som förbättrar vävnadernas egen regenereringskapacitet, vilket kan vara effektivare och säkrare än stamcellsimplantat.
Forskningen i Wickströms grupp fokuserar på hur komplexa vävnader såsom huden skapas, hur de upprätthålls och regenereras och hur cancer kan växa fritt utanför dessa strukturella och cellulära barriärer.
Bland de senaste och viktigaste rönen är hur mekanisk kraft kan förändra cellkärnans och kromatinets struktur så att stamcellernas tillstånd kan regleras och deras DNA skyddas från skador. Gruppen har också visat att stamcellernas metaboliska tillstånd har ett avgörande inflytande på deras tillstånd och det långsiktiga upprätthållandet av stamcellsreserver.
"Med kunskap om hur hudens adulta stamceller fungerar kan vi utveckla nya behandlingar som främjar vävnadsläkning." -Sara Wickström
Läs om Wickströms Stem cells and tissue architecture forskningsgrupp på gruppens egna webbplats (på engelska).
Mechanisms of stem cell population dynamics and reprogramming (STEMpop), 2018–2023.
Tyvärr finns detta innehåll inte på svenska. Mera information om projekten projekten finns presenterade på webbplatsens finsk- eller engelskspråkiga sidor.
High-density QCD matter from first principles (DenseMatter), 2017–2022.
Inom Miia Lindströms ERC-finansierade projekt undersöks varför och under vilka förhållanden bakterien Clostridium botulinum producerar det dödliga nervgiftet botulinumtoxin, känt som botox.
Trots att man har känt till bakterien C. botulinum redan i ett par hundra år är den fortfarande intressant tack vare sin produktion av nervgift. Botulinumtoxin orsakar botulism redan i så små mängder som en miljondels gram. Botulism ger upphov till förlamning hos människor och djur.
Projektets syfte är att utvidga den sedan tidigare uppnådda förståelsen inom gruppen av funktionen hos en repressor till en helhetsmässig förståelse av hur och under vilka förhållanden C. botulinum producerar nervgift.
Lindströms forskning belyser sambandet på cellnivå mellan produktionen och sporbildningen av botulinumneurotoxin. Förståelsen av denna process innebär nya möjligheter för hanteringen av de livsmedelsrisker och risker för folkhälsan som C. botulinum-bakterien innebär.
"Lyckligtvis är botulism mycket ovanligt, men den är ändå en känd sjukdom som smittar via maten och som livsmedelsindustrin oavbrutet kämpar mot." -Miia Lindström
Why does Clostridium botulinum kill? – In search for botulinum neurotoxin regulators, 2017–2021.
Anna-Liisa Laines ERC-finansierade projekt undersöker hur motståndskraften fungerar och utvecklas vid angrepp av flera olika sjukdomsalstrare samtidigt.
I fokus för Laines forskning står viruspopulationer som förekommer hos vilda växter. I naturen finns en enorm mångfald av virus, som forskningen först under de senaste åren effektivt har kunnat beskriva. Det finns fortfarande många obesvarade frågor om interaktionen mellan värdarna och deras viruspopulationer.
Projektet har som mål att hitta svar på följande huvudfrågor:
Projektet producerar ny kunskap om hur viruspopulationer uppkommer i naturen och hur deras mångfald påverkar värdväxternas motståndskraft och dess utveckling. Forskningen bidrar till förståelsen av de mekanismer som reglerar sjukdomsalstrare i naturen.
På lång sikt kan Laines forskning även vara av nytta för bekämpningen av växtsjukdomar och bidra till att minska användningen av bekämpningsmedel.
Laines forskningsgrupp har påvisat att strukturen hos viruspopulationer hos vilda växter varierar betydligt mellan såväl värdindivider som populationer. Variationer i värdartens arvsmassa förklarar största delen av variationen i viruspopulationer.
Även interaktioner mellan sjukdomsalstrare formar förekomsten av sjukdomar i naturen. Ju tidigare skede av växtperioden växten smittas, desto fler sjukdomsstammar smittas den av i slutet av sommaren.
Laine forskade tidigare med ERC Starting Grant-finansiering.
"Vi vet fortfarande väldigt lite om betydelsen av virus i ekosystem. Det är enormt givande att gå i bräschen för arbetet med denna okända, men mångsidiga artgrupp. Det känns som verkligt pionjärarbete." -Anna-Liisa Laine
Läs mer om Laines Ecology and Evolution of Species Interactionsforskningsgrupp på gruppens egna webbplats (på engelska).
Resistance evolution in response to spatially variable pathogen communities, 2017–2022.
Syftet för Tuomas Tahkos ERC-finansierade projekt är att utveckla en ny teori om vetenskaplig homogenitet.
Inom sitt forskningsprojekt använder Tahko exempelfall inom biologi, kemi och fysik, och granskar vad det innebär att ett vetenskapligt fenomen kan förklaras via ett annat fenomen och vilka villkor vi kan fastställa för vetenskaplig homogenitet.
Tvärvetenskapliga kriterier för vetenskaplig homogenitet skulle vara ytterst användbara verktyg, då man försöker reda ut vilken expertkunskap som krävs för att förstå ett visst fenomen.
Tahko har övergått till University of Bristol.
The Metaphysical Unity of Science, 2018–2023.
Detta innehåll är bara på engelska eller finska. Du kan byta till engelska eller till finska.
Personalized oncolytic vaccines for cancer immunotherapy: PeptiCRAd, 2016–2021.
Pipsa Saharinens ERC-finansierade projekt undersöker genomsläpplighet hos blodkärlets vägg och hur blodkärlssystemets funktion kan förbättras vid svåra inflammationer.
Hjärt- och kärlsystemets verksamhet är beroende av blodkärlens skick. Vid flera sjukdomar, såsom blodförgiftning och i synnerhet dess allvarligaste form, septisk chock, läcker väggarna i kroppens mindre kapillärer och vätska droppar in i vävnaderna mer än normalt. I värsta fall kan detta leda till störningar i livsfunktioner.
Inom Saharinens projekt letar man efter mekanismer som reglerar blodkärlens täthet och genomsläpplighet och undersöker möjligheten att utnyttja dessa vid utvecklingen av blodkärlsbehandlingar.
De viktigaste målen för projektet är:
Läckande blodkärl är ett omfattande problem. De ingår även vid allvarliga former av Covid-19. Förhöjd genomsläpplighet i blodkärlets vägg försvagar blodets strömning och vävnadernas syretillgång samt underhåller svullnad och inflammation. Man känner inte till de mekanismer som läkemedel kunde riktas in på för att täta blodkärlen.
Saharinens grupp har tidigare identifierat mekanismer med hjälp av vilka Angiopoietin-2-tillväxtfaktorn för blodkärl försvagar blodkärlets celladhesion, och resultaten innebär en utgångspunkt även för forskningen inom ERC-projektet.
"Blodkärlets genomsläpplighet är ett problem vid flera olika sjukdomar, som berör tiotals miljoner människor. Därför är det aktuellt och viktigt att undersöka blodkärlssystemet och förstå dess funktion." -Pipsa Saharinen
Läs mer om Saharinens Translational vascular biology forskningsgrupp på gruppens egna webbplats (på engelska).
ANTILEAK, Development of antagonists against vascular leakage, 2018–2023.
Emilia Kilpua undersöker inom sitt ERC-finansierade projekt magnetfälten hos solens koronamassutkastningar. Koronamassutkastningar är enorma magnetiserade plasmamoln.
Tills vidare är det inte möjligt att skapa prognoser för utkastningarnas magnetfält. Man känner inte till sammansättning hos det turbulenta så kallade sheath-området som formas före utkastningen. Inom Kilpuas projekt utvecklas nya metoder för att skapa prognoser för magnetfältet och man undersöker sheath-områden i solvinden i detalj.
Projektet har tre huvudmål:
Solens koronamassutkastningar orsakar nästan alltid stora rymdstormar i jordens och vårt eget solsystem. Det är inte möjligt att skapa pålitliga prognoser för utkastningarnas magnetfält, eftersom det är ytterst utmanande att mäta och modellera fältet i koronan. Resultaten av Kilpuas projekt bidrar betydligt till förbättrade prognoser för rymdväder.
Kilpuas grupp har utarbetat en modell för att skapa prognoser för strukturen hos utkastningen (flux rope) nere i koronan med hjälp av observationer av magnetfältet på solens yta. Gruppen har utfört en omfattande analys av plasmavågor och turbulens i sheath-områdena för koronamassutkastningar.
"Det finns mycket att förundras över då det gäller solen. Vi upplever nu solforskningens guldålder och nya sonder producerar dagligen nya mätningar." -Emilia Kilpua
Läs mer om Kilpuas forskningsprojektet SolMAG på projektets webbplats (på engelska).
The Structure and Evolution of Solar Magnetic Flux Ropes and Their Magnetosheaths (SolMAG), 2017–2023.
Kaius Tuoris ERC-finansierade projekt undersöker spänningen medan det privata och det offentliga.
Bland de viktigaste utgångspunkterna för republikansk förvaltning finns åtskillnaden mellan ämbetet och dess innehavare samt att utförandet av ämbetet är bundet till lagen och platser och förfaranden som föreskrivs i lagen. Ett offentligt ämbete bör alltså utföras offentligt på en offentlig plats. Ända sedan antikens Rom har det funnits en konflikt här: hur kan idealet om likabehandling uppnås, om det saknas offentliga utrymmen?
Tuoris projekt undersöker konflikten mellan den republikanska förvaltningens ideal och verkligheten. I granskningen ingår utöver republikansk teori och praktik under europeisk historia även strukturen hos städerna och deras offentliga rum.
Projektet lägger fokus vid att undersöka den bebyggda miljön. På detta vis kan forskarna analysera förändringen av sociala förhållanden och strukturer samt idéer och rättigheter på ett nytt sätt. Inom projektet undersöks hur spänningen mellan det privata och det offentliga har förändrat och format den republikanska traditionen med början från antikens Rom.
De republikanska idealen, från rättsstaten till jämlikhet, är centrala även för det finländska samhällets framgångshistoria och smärtpunkter. Genom att belysa betydelsen av det offentliga rummet och öppen förvaltning inom den republikanska traditionen fäster projektet uppmärksamhet vid de förändringar i självförståelse som även den finländska förvaltningen kommer att möta.
"Ett offentligt rum är inte en neutral scen, utan styr både verksamhet och tänkande, ofta utan att man lägger märke till detta." -Kaius Tuori
Forskningsprojektet Law, governance and space
Läs mer om Tuoris forskningsprojektet Law, governance and space på projektets egna webbplats (på engelska).
Law, Governance and Space: Questioning the Foundations of the Republican Tradition (SpaceLaw), 2018–2023.
Tuori har även haft ERC Starting Grant-finansiering för projektet FoundLaw (sidan på engelska), som fokuserade på utvecklingen av den europeiska rättstraditionen efter andra världskriget.
Tuori leder även Finlands Akademis spetsenhet för europeisk rätt, identitet och historia.
Minna Palmroths ERC-finansierade projekt undersöker rymdväder och hur man bättre kan skapa modeller och prognoser för rymdvädret.
Med rymdväder avses förhållanden i vårt eget solsystem som kan vara till skada för teknologi eller människors hälsa. Partikelströmmar från solen, dvs. solvind, och jordklotets egna magnetfält ligger bakom fenomenen. Inom Palmroths projekt kombineras spetskompetens inom rymdfysik med högpresterande databehandling för undersökning av fenomenen.
De viktigaste målen för projektet är:
Palmroths projekt bidrar med ny förståelse av rymdväder. Med hjälp av resultaten från projektet är det i fortsättningen möjligt att bättre mäta och skapa prognoser för rymdväder. Bättre prognoser för rymdväder gör det möjligt att bland annat undvika skador på satelliter och elnät som åsamkas av rymdväder.
Palmroths grupp har tagit fram en helt ny modelleringsmetod för rymdväder: Vlasiator. Vlasiator är för närvarande den mest exakt beskrivningen av vårt eget solsystem i stor skala.
"Vårt samhälle är i allt högre grad beroende av rymden. Därför är det mycket viktigt att förstå och skapa prognoser för rymdväder." -Minna Palmroth
Läs mer om Palmroths forsknigsgrupp och metoden Vlasiator som gruppen har utvecklat (på engelska).
Plasma Reconnection, Shocks and Turbulence in Solar System Interactions: Modelling and Observations, 2016–2022.
Tuomo Kuusis ERC-finansierade projekt undersöker utmanande problem inom ny kvantitativ teori såväl teoretiskt som praktiskt.
I centrum för Kuusis ERC-projekt står problem i skärningspunkten mellan sannolikhetsteorin, partiella differentialekvationer och variationskalkyl. Det gemensamma temat är stokastisk homogenisering, som undersöker de statistiska egenskaperna hos slumpmässiga partiella differentialekvationer.
Praktiska tillämpningar för Kuusis forskning är bland annat matematiska förhållningssätt och kalkylmetoder, som stöder verksamheten hos geotermiska kraftverk. Det finns stor potential hos geotermisk energi som källa för fjärrvärme om man kan skapa bättre modeller för geofysiska fenomen.
Kuusi har under de senaste åren aktivt bidragit till stora framsteg inom utvecklingen av den kvantitativa teorin.
"Potentialen hos geotermisk energi för fjärrvärme är stor och detta har fått mig att vilja undersöka saken närmare." -Tuomo Kuusi
Läs mer om Kuusis forskningsgruppen Geometric analysis and partial differential equations på gruppens egna webbplats (på engelska).
Quantitative stochastic homogenization of variational problems, 2019–2023.
Jörg Tiedemanns ERC-finansierade projekt undersöker hur dokumentöversättningar kan användas för att lära en maskin att förstå betydelsen av texter.
Människor använder språket på ett mångsidigt sätt, vilket gör det svårt att förmedla tankar som kommuniceras i textform för en maskin. Projektet använder översättningar från ett stort antal språk för att lära maskiner att förstå det avsedda syftet med texten.
Huvudsyftet med projektet är att utveckla
Hanteringen av det naturliga språket har en större inverkan i samhället än de flesta inser. Forskningen som utförs av Tiedemanns grupp kan bland annat bidra till att undvika felaktiga beslut baserade på feltolkningar gjorda av en maskin och till att minska språkliga klyftor som hindrar vissa grupper av människor från att delta i informationssamhället.
Tiedemann har deltagit i forskning och utvecklingsarbete som har bidragit till utvecklingen av språkteknologi över hela världen. Han har bland annat deltagit i sammanställningen av den hittills största samlingen av offentliga översättningar (OPUS) och i utvecklingen av öppna översättningsverktyg såsom den finsk-svenska översättningsmotorn FISKMÖ.
"Språk(teknologi) är nyckeln till (artificiell) intelligens." -Jörg Tiedemann
Läs om Tiedemanns projektet Found in Translation på projektets egna webbplats (på engelska).
Found in Translation – Natural Language Understanding with Cross-Lingual Grounding, 2018–2023.