Akademiprofessorer har erhållit internationellt erkännande inom sitt område. De genomför sin egen forskningsplan, leder arbetet i en egen forskningsgrupp, handleder unga forskare och undervisar i ämnen som anknyter till forskningen.
Akademiprofessorer förväntas uppvisa betydande forskningsresultat och föra forskningen inom sitt område framåt. Till deras uppgifter hör också att utveckla en kreativ forskningsmiljö.
Akademiprofessuren är den mest uppskattade av de forskningsuppgifter som finansieras av Finlands Akademi. Finlands Akademi utser årligen nya akademiprofessorer för en femårsperiod.
Lauri Aaltonen är professor i tumörgenomik och undersöker predisposition för tumörer hos människor och somatisk cancergenetik.
Cancer är alltid en sjukdom som har samband med gener. All cancer orsakas av störningar i generna i arvsmassan. I cancergenetiken är det väsentligt hur patientens egna gener påverkar tumörens egenskaper. Aaltonens forskningsgrupp fokuserar i sin undersökning särskilt på ärftlig tjocktarmscancer och ändtarmscancer.
Under sin tredje period som akademiprofessor har Aaltonen som mål att främja behandlingen och förebyggandet av cancersjukdomar. Aaltonens forskningsgrupp har redan lyckats utreda bland annat en allmän mekanism för benägenhet för cancersjukdomar. Fyndet var ett genombrott för förståelsen av cancerbenägenheten på befolkningsnivå.
Aaltonen leder forskningsprogrammet Applied Tumor Genomics vid Helsingfors universitets medicinska fakultet och Spetsforskningsenheten för tumörgenetik.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2019–31.12.2023.
Yrjö Helariutta är professor i växters utvecklingsbiologi. Han undersöker tillsammans med sin forskningsgrupp, hur trädartade växter och speciellt bastet utvecklas och fungerar. Helariutta fokuserar i synnerhet på björken.
Helariutta kombinerar forskningen om trädartade växter med forskning i skogsförädling och trädrelaterad materialvetenskap.
Helariuttas forskning hjälper oss att bättre förstå hur träd och andra växter utvecklas och växer. Den informationen är till praktisk nytta till exempel då vi utvecklar förädling av växter eller förbättrar skogsvård.
Perioden för akademiprofessuren är 1.9.2021–31.8.2026.
Jukka Jernvall är professor i evolutionär utvecklingsbiologi. Han forskar i hur tänder utvecklas och formas.
Jernvalls forskning fokuserar i synnerhet på hur tändernas kusper utvecklas och formas. Kusperna är de delar av tänderna som söndrar och skär maten.
Även om vi i dag känner till mekanismen bakom tänders utveckling rätt bra, vet vi inte ännu hur kuspen får sin form. Tillsammans med sin forskningsgrupp utreder Jernvall med hjälp av nya datormodeller vilka faktorer som påverkar kuspernas form och vilka faktorer som är viktigast för att tänderna ska fungera väl.
Perioden för akademiprofessuren är 1.9.2021–31.8.2026. Jernvall hade en akademiprofessur också 2010–2019.
Pekka Lappalainen är professor i kvantitativ cellbiologi och undersöker proteinet aktin som behövs för cellers rörelse.
Många celler kan tack vare aktin snabbt ändra form och röra sig aktivt i vävnaderna. Till exempel sårläkning och immunsystemet är beroende av cellrörelse. Cancerceller som rör sig okontrollerat är å andra sidan centrala vid uppkomsten av metastaser.
Lappalainens grupp har gjort flera betydande fynd relaterade till aktin. De hittade ett protein som laddar ATP, energikällan till cellernas kemiska reaktioner, till aktin. Gruppen har också hittat ett maskineri på molekylnivå som ansvarar för att ta i sär och återanvända aktinenheterna.
Forskning om cellrörelse och andra teman som Lappalainens grupp forskar om ökar vår förståelse för människokroppens funktion och kan hjälpa till i utvecklingen av läkemedel och behandlingar mot bland annat cancer.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2019–31.12.2023.
Matti Lassas är en professor som forskar i tillämpad matematik och inversionsproblem i matematik.
Inversionsproblem är omvända frågor som ofta är mycket svårare än den enkla frågan. Om den enkla frågan till exempel är ”om vi känner till jordens exakta sammansättning, vilken typ av gravitationsfält producerar den?”, skulle dess inversionsproblem vara ”om jorden producerar denna typ av gravitationsfält, vad består den av?”
Lassas leder Spetsforskningsenheten för inversionsproblem vid Finlands Akademi. Enheten är känd som världsledande inom sitt område.
Målet är att utveckla nya, effektiva lösningar på praktiska inversionsproblem. Spetsenheten som leds av Lassas fokuserar särskilt på medicinsk bilddiagnostik, geofysik och rymdforskning samt olika behov inom miljöforskningen.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2019–31.12.2023.
Karri Muinonen är professor i astronomi. Muinonen forskar i elektromagnetisk spridning, alltså hur ljuset ändrar riktning när det träffar på motstånd eller förändringar i materians densitet.
Ljuset sprids och absorberas praktiskt taget i alla system för materia och elektromagnetisk strålning. Genom att studera den här interaktionen lär vi bättre känna egenskaperna i dessa system ända till bråkdelar av våglängden.
Muinonens forskning kan utnyttjas till exempel för att upptäcka små himlakroppar i vårt solsystem, såsom asteroider.
Perioden för akademiprofessuren är 1.9.2021–31.8.2026.
Professorn i sociologi Anssi Peräkylä forskar i social interaktion i institutionella och vardagliga miljöer.
Peräkylä har bland annat forskat i hur narcissistiska problem formar människors sociala interaktion. I detta projekt granskar forskarna narcissism i informella diskussionssituationer, psykiatriska intervjuer, parterapi och experimentella situationer.
Peräkyläs grupp använder diskussionsanalys, etnografi och psykofysiologiska mätningar som metoder, vilket för sin del stärker projektets tvärvetenskapliga grepp.
Forskningen fördjupar vår kunskap om hur det upplevda jaget och interaktionsvanor står i relation till varandra. Å andra sidan visar den hur personlighetsstörningar och patologisk narcissism också är interaktionsproblem och inte bara individernas problem. De resultat Peräkylä kommer fram till kan bidra till att utveckla bättre terapimetoder.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2019–31.12.2023.
Heikki Pihlajamäki är professor i komparativ rättshistoria. Pihlajamäki undersöker hurdana rättsliga lösningar England, Nederländerna, Spanien och Portugal, alltså tidiga nya tidens centrala kolonialstater, använde i sina kolonier.
Pihlajamäki undersöker kolonialstaternas rättssystem såväl genom att jämföra dem med staternas medeltida rättssystem som genom att spegla dem mot europeiska rättssystemens allmänna utveckling. Forskningen innefattar också jämförelse av de olika kolonialrättssystemen sinsemellan.
Forskning i rättssystemens utveckling hjälper oss att bättre förstå de europeiska staternas och samhällenas utveckling.
Perioden för akademiprofessuren är 1.9.2021–31.8.2026.
Kari Rummukainen är professor i teoretisk fysik och undersöker gravitationsvågor som uppstod då två svarta hål kolliderade.
Gravitationsvågorna ger upphov till vibrationer i rymden. De tänjer på rumtiden och pressar ihop den, skapar en sorts rynkor.
I Rummukainens forskning ingår också specifikation av kraven för gravitationsvågsteleskopet LISA. Avsikten är att teleskopet ska sändas ut i rymden 2034. Processerna som orsakar gravitationsvågor analyseras teoretiskt och numeriskt, vilket är viktigt för LISA:s observationsstrategi och tolkningen av observationerna.
Med hjälp av Rummukainens forskning och observationer från LISA-teleskopet får man en noggrannare uppfattning om universums födelse.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2019–31.12.2023.
Katariina Salmela-Aro är psykologie doktor och professor i pedagogik. Salmela-Aro undersöker klimatförändringens och coronasituationens inverkan på ungdomars välmående såväl i Finland som internationellt.
Målet med Salmela-Aros forskning är att utreda, vilka konsekvenser klimatförändringen och coronan har för ungdomars utveckling. Positiva konsekvenser kan t.ex. vara egenmakt och social sammanhållning, medan negativa konsekvenser kan vara t.ex. stress och ångest.
Forskningen tar i beaktande inverkan av bl.a. kompiskretsar, digitala nätverk, föräldrar, lärare och gemenskaper.
Salmela-Aros forskning kan hjälpa samhället att svara bättre på ungdomars behov och att bedöma, hurdant stöd ungdomar kommer att behöva.
Perioden för akademiprofessuren är 1.9.2021–31.8.2026.
Anu Wartiovaara är professor i klinisk molekylärmedicin. Wartiovaara forskar i mitokondriella sjukdomar.
Mitokondriella sjukdomar, alltså störningar i mitokondriernas funktion, orsakar många ärftliga sjukdomar. Symtombilden för dessa sjukdomar är mycket varierande och ofta allvarlig. För närvarande finns det endast få behandlingsformer för mitokondriella sjukdomar.
Wartiovaara undersöker, hur mitokondriernas metabolism reglerar nervsystemets hälsa och sjukdomar. Målet är att hitta ny information om hur mitokondrierna signalerar och hur deras signaler påverkar cellernas metabolismmiljö och cellspecifika funktioner i olika cellpopulationer i det centrala nervsystemet.
Wartiovaaras forskning ger ny kunskap om mekanismerna bakom neurodegenerativa sjukdomar och kan erbjuda möjligheter att utveckla nya precisionsbehandlingar. I sista hand är Wartiovaaras mål att utveckla fungerande behandlingsformer för mitokondriella sjukdomar. Det kommer sannolikt att behövas många olika behandlingsmetoder, eftersom de mitokondriella sjukdomarna är mycket varierande.
Perioden för akademiprofessuren är 1.9.2021–31.8.2026. Wartiovaara hade en akademiprofessur också 2017—2021.
Wartiovaara publicerar under namnet Suomalainen.
Akademiker Kari Alitalo undersöker cancer och utvecklar nya, effektivare och individualiserade sätt att behandla cancer.
Var tredje vuxen i västländerna får en cancerdiagnos under sitt liv. De nuvarande behandlingsformerna är ofta otillräckliga eller så lämpar de sig inte för alla. Den translationella cancerforskningen strävar efter att resultaten av grundforskningen snabbt ska utnyttjas i klinisk forskning och behandlingsmetoder.
Forskargruppen som leds av Alitalo undersöker särskilt lymfsystemet. Lymfkärlen har en betydande inverkan på metastaseringen i flera cancersjukdomar. Gruppen har i experiment lyckats minska uppkomsten av metastaser i lymfkörtlarna.
Alitalo leder forskningsflaggskeppet iCAN för digitalt individualiserad forskning inom cancermedicin och Wihuris forskningsinstitut. Dessutom leder Alitalo forskningsprogrammet för translationell cancermedicin vid Helsingfors universitets medicinska fakultet.
Alitalos akademiprofessur var ovanlig från 1993 till 2020.
Professor Eero Castrén forskar i mekanismer på molekylnivå som ligger bakom plasticiteten i vuxna hjärnor.
Under sin period som akademiprofessor strävar Castrén efter att fördjupa kunskapen om de molekylära mekanismerna bakom nervsystemets plasticitet samt att utveckla nya metoder för att observera och avbilda hur hjärnor anpassar sig. Syftet med forskningen är också att främja praktiska tillämpningar av fynd inom grundforskningen.
Castrén har i sin tidigare forskning bland annat visat hur en molekyl som används i antidepressiva läkemedel ökar plasticiteten i vuxna hjärnor. Forskningsrönen gör det möjligt att utveckla diagnostiska metoder och nya behandlingsmetoder för rehabilitering av hjärnfunktioner till exempel vid behandling av patienter med psykiatriska sjukdomar, hjärnblödning eller kronisk smärta.
Castrén har forskat i samma område i mer än två årtionden, under de senaste åren med understöd av ett ERC Advanced Grant. De nya forskningsrönen har styrt hans forskning i nya, oförutsägbara riktningar.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2017–31.12.2021.
Professor i aerosol- och miljöfysik Markku Kulmala undersöker atmosfärens sammansättning och klimatförändringen.
I sin atmosfärforskning utreder Kulmala vilken inverkan mänsklig verksamhet och naturliga processer har på klimatet och luftkvaliteten genom att undersöka mekanismerna för hur aerosolpartiklarna i atmosfären uppstår. Han har gjort betydande vetenskapliga genombrott i forskningen om nanopartiklar i atmosfären.
Forskningsperspektivet som fokuserar på aerosolpartiklar och dess resultat har på ett betydande sätt främjat grundforskningen om klimatförändringen. Under sin period som akademiprofessor strävar Kulmala efter att utreda hur luftkvaliteten och klimatet interagerar i Sibirien och i kinesiska storstäder.
Sedan 2011 har Kulmala varit världens mest citerade forskare i geovetenskaper. Han har samlat ett antal atmosfärforskare omkring sig, varav flera hör till världens mest citerade procent av forskare inom geovetenskaper och klimatologi.
Kulmala leder Centret för atmosfärvetenskap (INAR) och Atmosfär- och klimatkompetenscentret ACCC, som är en av Helsingfors universitets flaggskeppsenheter.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2017–31.12.2021.
Kulmala var också akademiprofessor 2004–2009 och 2011–2015.
Professor Craig Primmer undersöker evolution utgående från anpassning.
Olika organismer omformar sig själva för att klara sig i förändrade förhållanden. Det behövs allt mångsidigare forskningsmetoder för att förstå mekanismerna bakom denna process.
Primmer och hans forskargrupp går in på djupet i frågan genom att använda lax som modell. I forskningen ligger fokus på förhållandet mellan fenotyp och genotyp på molekylär nivå och den genetiska arkitekturen för åldern för könsmognad som är viktig med tanke på anpassningen. Laxens könsmognad har en relativt enkel genetisk struktur, vilket gör den till en bra modell för forskning.
Primmer har tidigare i sin undersökning bland annat upptäckt att en gen förklarar 40 procent av variationerna i könsmognadsåldern hos lax. Resultatet var överraskande, eftersom livscykeln tidigare troddes regleras av flera gener.
Målet är att förutse hur miljöförändringen påverkar laxfiskarnas livscykelegenskaper. Resultaten av Primmers forskning kan utnyttjas vid skötseln av fiskbestånden och vid fiskproduktion.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2017–31.12.2021.
Primmer var också akademiprofessor 2011–2015.