Med öppen vetenskap avses de mekanismer som används för att främja sökbarhet, tillgänglighet och användning av data i den digitala tidsåldern. Detta innebär öppna forskningsprodukter, bland annat
Vid sidan av forskningsprodukter avser öppen forskning även
Utgångspunkten för universitetets verksamhet är att uppfylla kunskapsbehovet i samhället och globalt. Öppet tillgängliga forskningsdata är ett viktigt redskap för att nå detta mål.
Öppen vetenskap ökar forskningens kvalitet och genomslagskraft samt erbjuder nya möjligheter för samarbete. Öppna lärmiljöer och lärandeinnehåll skapar nya modeller för lärande och stöder kontinuerligt lärande.
Med hjälp av öppen vetenskap främjar universitetet FN:s mål för hållbar utveckling, i synnerhet demokrati, rättvisa, globalt ansvar och medborgarnas och samhällets förtroende för vetenskapen. Universitetets egna riktlinjer, enligt vilka forskningspublikationer och forskningsdata som producerats vid universitetet i princip är öppet tillgängliga, gäller alla vid universitetet.
Öppenhet är ett genomgående tema i Helsingfors universitets strategi för 2021–2030. Läs strategin i sin helhet.
Helsingfors universitet har undertecknat den nationella deklarationen för öppen vetenskap och forskning.
Deklarationen för öppen vetenskap och forskning 2020–2025 främjar de gemensamt fastställda målen och rekommendationerna inom det finländska vetenskapsfältet för etableringen av öppen vetenskap. I det finländska vetenskapsfältet ingår
Deklarationen innehåller fyra olika delområden, med egna policyer:
Genom att underteckna deklarationen har Helsingfors universitet förbundit sig till att främja målen i deklarationen som en del av sitt eget strategi- och styrarbete samt stödja förverkligandet av målen i vardagen vid universitetet.
Helsingfors universitets principer för öppen publicering har uppdaterats 2025. Principerna finns delvis nedan eller i pdf-format i databasen Helda.
Genomförandet av principerna följs upp med regelbundna utvärderingar. Principerna för öppen publicering uppdateras nästa gång senast år 2030.
Forskarens organisation eller organisationer där forskningen eller expertarbetet huvudsakligen bedrivs. Forskaren kan ha flera än en affiliering. Affilieringen (organisationsuppgifterna) anges i uppgifterna om publikationen, varvid publikationerna registreras under rätt organisation och person till exempel i forskningsdatasystem, referensdatabaser och statistikföring. Se ORCID.
Avgift för öppen publicering som betalas av författaren eller organisationen. För artiklar betalas en APC-avgift (article processing charge) och för böcker en BPC-avgift (book processing charge). Författaravgifter kan uppbäras av helt öppna publiceringskanaler eller hybridpubliceringskanaler där endast en del av innehållet är fritt tillgängligt. Om ingen författaravgift uppbärs är det fråga om en öppen publiceringskanal enligt diamantmodellen (diamond open access). Se Öppen publicering.
Publicering i en prenumerationsbaserad publiceringskanal där det är möjligt att öppet publicera en enskild artikel eller ett bokkapitel (hybridmodellen/hybrid open access). När det gäller hybridpublikationer betalas samma förläggare både en prenumerationsavgift för rätten att läsa publikationer bakom betalvägg och en författaravgift för öppen publicering av en enskild artikel. Hybridpublicering har konstaterats leda till dubbla utbetalningar (double dipping) och därmed öka kostnaderna för öppen publicering.
Tillstånd som beviljats av författaren för öppen delning av ett verk (t.ex. artikel, bok, bokkapitel) på vissa villkor som gäller vidareanvändning. Vid öppen publicering används vanligtvis Creative Commons-licenser. (Ytterligare information om CC-licenser, bara på finska):
Att säkerställa och bevara tillgången till begriplig och tillgänglig digital information.
Version av en artikel, en bok eller ett bokkapitel som föregår publiceringen. Det finns vanligtvis två manuskriptversioner: (1) manuskriptet som skickats in till en tidskrift (preprint, submitted version) och (2) den referentgranskade och sista versionen av manuskriptet som godkänts för publicering (final draft, Author's Accepted Manuscript, AAM). Härefter följer en publicerad version med förläggarens ombrytning (Version of Record). Den sista godkända versionen av manuskriptet är ofta den version som förläggaren tillåter att parallellpublicera i publikationsarkivet. (Ytterligare information om manuskriptversioner på Think Open blog, på finska). Se Parallellpublicering.
En vetenskaplig publikation (t.ex. artikel, bok, bokkapitel) är öppet t illgänglig utan embargo. Förläggarens publiceringsfördröjning, det vill säga embargo, varierar men är vanligtvis 6–24 månader lång. Olika projekt inom öppen vetenskap strävar efter omedelbar öppen tillgång eftersom embargon är ett hinder för öppen publicering. Se Öppen publicering.
Internationellt digitalt forskar-id som gör det möjligt att identifiera forskare. ORCID (Open Researcher and Contributor-ID) hjälper att identifiera forskare bland annat i situationer där en forskare byter namn eller flera forskare har samma namn. ORCID minskar behovet av att flera gånger mata in publikationsdata i olika system, till exempel om forskaren övergår från en organisation till en annan. Med hjälp av ORCID-id kan forskaren skapa en offentlig profil i den nationella tjänsten forskning.fi, som samlar in publikationsuppgifter från olika källor. (Ytterligare information om ORCID)
Sker vid sidan av den ursprungliga publiceringen och är ett sätt att publicera öppet. Parallellpublicering säkerställer också att en publikation är tillgänglig på lång sikt. Vid parallellpublicering lagras en viss version av artikeln – ofta den referentgranskade sista manuskriptversionen som godkänts för publicering – i ett disciplinspecifikt publikationsarkiv eller organisationens publikationsarkiv enligt förläggarens villkor antingen direkt eller efter en publiceringsfördröjning (embargo). Också publikationer som utkommit i öppet tillgänglig form parallellpubliceras för att säkerställa långtidslagring. (Ytterligare information om Parallellpublicering). Se Öppen publicering och Manuskriptversioner.
Utgivare och förläggare samt tidskrifter och serier kallas publikationskanaler. Med en vetenskaplig publiceringskanal avses bokförläggare, konferenser samt tryckta och elektroniska publikationsserier som är specialiserade på publicering av vetenskapliga forskningsresultat (monografier, artiklar i samlingsverk eller i tidskrifter och serier). De har en redaktionskommitté som består av experter och de följer praxis för referentgranskning. En vetenskaplig publikationskanal kan också innehålla publikationer som inte är referentgranskade, såsom kommentarer, översikter och handböcker. I Finland kan endast vetenskapliga publikationskanaler klassificeras enligt Publikationsforums nivåer (nivåerna 1, 2 och 3). I en öppen publiceringskanal är allt innehåll vid publiceringstidpunkten genast tillgängligt för läsarna på nätet. (Källa Publikationsforum: Klassificeringsgrunder)
En digital publiceringsplattform för lagring och öppen publicering av vetenskaplig forskningsoutput, som innehåller ett tekniskt publiceringssystem och tjänster som byggts upp kring systemet. Publikationsarkiven kan vara disciplinspecifika eller drivas av en organisation. Helsingfors universitets öppna publikationsarkiv är Helda.
En publikation som innehåller ny forskningskunskap och som publicerats i en vetenskaplig publiceringskanal och som andra forskare ska kunna verifiera, utvärdera och använda. En vetenskaplig publikation kan vara producerad av en enskild forskare eller forskargrupp och den vetenskapliga publikationens huvudsakliga målgrupp är experter inom vetenskapsområdet. Enligt undervisnings- och kulturministeriets (OKM) klassificering av publikationstyper är en vetenskaplig publikation referentgranskad, varvid hela manuskriptet för publikationen ska genomgå en bedömning som gjorts av oberoende experter. En vetenskaplig publikation måste alltid ha en utomstående utgivare, och utgivaren ska ha en redaktionskommitté 4 Helsingfors universitets principer för öppen publicering 20.1.2025 som består av experter inom vetenskapsområdet. Vetenskapliga publikationer är tidskriftsartiklar (UKM:s klassificeringar A1 och A2), samlingsverksartiklar (A3), konferensartiklar (A4), enskilda verk (C1) och redigerade verk (C2). (Källor och ytterligare information Publikationsforum webbplatsen.)
Öppen och avgiftsfri digital tillgång t ill forskningspublikationer via nätanslutning. Den engelskspråkiga termen open access betyder öppen tillgång, och den svenskspråkiga benämningen är öppen publicering eller open accesspublicering. Det finns olika kanaler för öppen publicering, varav de huvudsakliga kanalerna är (1) publicering i en open access-publiceringskanal (gyllene vägen/gold open access) där en författaravgift kan tas ut av författaren (se punkten Författaravgift), (2) parallellpublicering i ett öppet publikationsarkiv som är oberoende av den ursprungliga utgivaren (gröna vägen/green open access), (3) publicering i en prenumerationsbaserad publiceringskanal (hybridmodellen/hybrid open access).
I forskningsdatapolitiken beskrivs de principer och mål som styr hanteringen av forskningsdata på universitetet. I dokumentet beskrivs också universitetets tjänster som stöder uppnåendet av dessa mål liksom olika aktörers ömsesidiga ansvar. Forskningsdatapolitiken omfattar alla medlemmar av universitetssamfunder. Forskningsdatapolitiken har uppdaterats 2021. Dokumentet kan också laddas ner som PDF fil från Helda.
Forskningsdata har en central roll för vetenskapen. För att producera data krävs långsiktigt arbete samt både tekniska och ekonomiska resurser. Därför har återanvändbarheten av forskningsdata blivit en allt viktigare fråga med tanke på vetenskapen och forskningens genomslag.
Forskningsdata utgör dessutom en strategisk resurs och en internationell konkurrensfaktor för Helsingfors universitet, dess enheter och forskare. Universitetets mål är att främja en ansvarsfull hantering av forskningsdata, något som spelar en avgörande roll för att forskningsbaserad kunskap ska vara sökbar, tillgänglig och återanvändningsbar. (För definitioner av forskningsdata och hantering av forskningsdata, se ordlistan.)
Principerna om öppenhet och öppet tillgängliga forskningsdata har en viktig roll i Helsingfors universitets strategi 2021–2030. Universitetets mål är att forskningsinfrastrukturer och forskningsdata ska vara öppet tillgängliga, att FAIR-principerna följs vid hanteringen av forskningsdata och att kompetensen inom omfattande och öppna datamaterial ska öka.
Det centrala målet för forskningsdatapolicyn är att styra alla som arbetar med forskningsdata mot att sätta sig in i de gällande datahanteringskraven och att göra god och ansvarsfull datahanteringspraxis till en del av det vardagliga forskningsarbetet. Målet är också att göra hanteringen av forskningsdata är tydligare för den enskilda forskaren.
Ur organisationens synvinkel beskriver forskningsdatapolicyn de mål som utgör grunden för utvecklingen av datahanteringstjänsterna vid Helsingfors universitet. Forskarna vid Helsingfors universitet ska ha tillgång till infrastrukturer och tjänster som möjliggör en ansvarsfull hantering av data, och dessa ska utvecklas utifrån forskarnas behov på ett ekonomiskt hållbart sätt.
När det gäller de grundläggande målen avviker Helsingfors universitets nya forskningsdatapolicy inte nämnvärt från den förra datapolitiken som publicerades 2015. Forskningsdatapolicyn har preciserats för att motsvara dagens lagstiftning samt nationella och internationella anvisningar och rekommendationer. Den nya forskningsdatapolicyn gäller alla forskningsdata och principerna för hanteringen av dem, medan den tidigare policyn begränsades till digitalt material. En annan viktig förändring jämfört med tidigare är att man preciserat och lyft fram ansvarsfördelningen.
Forskningsdatapolicyn omfattar all forskning som bedrivs vid Helsingfors universitet och allt forskningsmaterial som insamlas och produceras i samband med den. Begreppet forskningsdata innefattar digitalt, fysiskt och analogt forskningsmaterial. I denna forskningsdatapolicy används forskningsdata, datamaterial och forskningsmaterial som synonymer. (För en definition av forskningsdata, se ordlistan.)
Forskningsdatapolicyn gäller alla som bedriver forskning vid universitetet, inklusive universitetets anställda och studenter samt de som bedriver forskning i universitetets namn.
Principerna och målen i forskningsdatapolicyn kompletterar övriga riktlinjer för hantering av forskningsdata vid Helsingfors universitet. Till dessa räknas bland annat principerna för öppen vetenskap, dataskyddsprinciperna (på Flamma), dataskyddspolicyn samt Forskningsetiska delegationens anvisningar om god vetenskaplig praxis. Forskningsdatapolicyn överensstämmer också med universitetets praxis och principer för informationshantering.
Riktlinjerna gällande hanteringen av forskningsdata vid Helsingfors universitet styrs först och främst av EU-lagstiftning och nationell lagstiftning. Genom riktlinjerna och anvisningarna strävar universitetet efter att säkerställa att forskningsverksamheten är lagenlig. Vid internationellt forskningssamarbete och annan internationell samverkan kan hanteringen av forskningsdata även påverkas av lagstiftning utanför EU.
Även externa forskningsfinansiärer och samarbetspartner kan ställa särskilda villkor för hanteringen av forskningsdata.
De allmänna målen för hanteringen av forskningsdata som finns i Helsingfors universitets egna, nationella eller internationella forskningsinfrastrukturer beskrivs i Helsingfors universitets program för forskningsinfrastruktur (Forskningsinfrastruktur, se ordlistan). Därutöver kan nationella och internationella forskningsinfrastrukturer ha egna, gemensamt överenskomna riktlinjer för hanteringen av data som produceras inom infrastrukturerna. När forskningsinfrastrukturer upprättar eller uppdaterar sina principer för datahantering måste man se till att dessa överensstämmer med universitetets forskningsdatapolicy.
Forskningsavtal
Att upprätta avtal och förbindelser utgör en viktig del av en ansvarsfull hantering av forskningsdata oavsett vilken källa som forskningsfinansieringen kommer ifrån. Avtal behövs alltid när forskning bedrivs i en samarbetsrelation eller en annan typ av relation med utomstående aktörer, till exempel universitet, företag, forskningsorganisationer eller sjukvårdsdistrikt. Med hjälp av avtalen skyddar man forskarens och Helsingfors universitets intressen, hanterar forskningsrelaterade risker och säkerställer att verksamheten följer lagen.
Man ska ha avtalen på plats så snart som möjligt och helst innan man börjar samla in eller använda forskningsdata. Med avtalen säkerställs att det material som forskningsgruppen samlat in gemensamt finns tillgängligt för samtliga forskare som deltar i forskningen. Genom avtal garanteras kontinuiteten i forskningen och återanvändningen av forskningsdata till exempel när ett forskningsprojekt avslutas.
Avtal om rättigheter till forskningsdata
Många internationella och nationella forskningsfinansiärer förutsätter att materialet för och resultaten av den forskning de finansierat är öppet tillgängliga. Finansiärerna förutsätter att forskarna och universitetet ska överlåta rättigheterna till forskningsmaterialet i den omfattning det är nödvändigt för att uppfylla finansieringskraven. Rättigheterna behöver också delas för att möjliggöra öppning, återanvändning och arkivering av forskningsdata. I regel behåller forskaren en parallell rätt med hjälp av vilken hen kan fortsätta använda forskningsdata.
Tanken är att man ska avtala om rättigheterna till forskningsmaterialet och hur dessa delas redan i arbetsavtalet när en forskare börjar sin anställning.
Att avtala om rättigheter till forskningsdata är förenligt med lagen och god vetenskaplig praxis. Det påverkar inte forskarens ansvar för hanteringen av forskningsdata, utan utgör en del av det. Att dela rättigheterna påverkar inte forskarens rätt att bli nämnd som insamlare eller producent av forskningsdata.
Det här dokumentet ersätter den forskningsdatapolicy för Helsingfors universitet som godkändes 2015. En särskild implementeringsplan för den uppdaterade forskningsdatapolicyn ska upprättas under 2022.
Genomförandet av forskningsdatapolicyn ska följas upp med regelbundna utvärderingar, varav den första kommer att genomföras 2023.
Forskningsdatapolicyn kommer att uppdateras före 2025.
Principerna och målen för hantering av forskningsdata har beskrivits nedan i förhållande till en forskningsstudies livscykel, från planering av datahanteringen till långtidsbevarande eller förstöring av data. Möjligheterna till återanvändning av materialet måste tas hänsyn till redan under forskningsprojektet.
Ansvarsfull hantering av forskningsdata styrs på ett allmänt plan av FAIR-principerna, enligt vilka forskningsdata ska vara sökbara – gå att hitta (Findable), tillgängliga (Accessible), interoperabla – kompatibla med andra data (Interoperable) och återanvändbara (Reusable). (FAIR-principerna, se ordlistan.) En annan styrande princip handlar om öppenheten av forskningsdata: de ska vara så tillgängliga som möjligt och så slutna som nödvändigt.
Datahanteringsplan
Ett dokument där man beskriver de data som insamlas eller produceras under ett forskningsprojekt. Planen benämns ofta med den internationella förkortningen DMP (data management plan). I datahanteringsplanen förstås data i bred bemärkelse, dvs. att begreppet avser samtliga uppgifter och resurser som forskningsresultaten grundar sig på. Planen innefattar också metodbeskrivningar, såsom koder och program.
I planen beskrivs även hur rättigheterna till forskningsdata ska administreras, vilka avtal som behövs, hur dataskyddet ska säkerställas, hur datamaterialet kommer att lagras, hur datamaterialet ska öppnas eller på annat sätt göras möjligt att hitta och använda för verifikation av forskningsresultaten eller vid senare forskning. Datahanteringsplanen upprättas i samband med planeringen av forskningsprojektet, men den är till sin natur ett levande dokument som ska uppdateras under forskningsprojektets gång.
Känsliga och konfidentiella data
Forskningsdata vars lagring, användning och delning begränsas av etiska, juridiska, avtalsmässiga eller ekonomiska skäl. Sådana data måste hanteras och skyddas särskilt noggrant.
Känsliga data kan till exempel gälla en viss typ av personuppgifter (se särskilda kategorier av personuppgifter under definitionen av personuppgifter), utrotningshotade arter, biosäkerhet eller försvaret. Konfidentiell information om patent eller affärshemligheter måste likaså skyddas, och röjandet av informationen kan leda till ersättningskrav.
Dataarkiv (datarepositorium)
Virtuella, ofta områdesspecifika arkiv eller databaser, till vilka forskare kan flytta sina forskningsdata för delning, rapportering och återanvändning. I datarepositorier kan data lagras, göras tillgängliga och organiseras på ett logiskt sätt. Repositorierna gör det också enklare att referera till forskningsdata tack vare användningen av beständiga identifierare.
FAIR-principerna
Allmänna mål för kvaliteten på forskningsdata och metadata på europeisk nivå. Förkortningen FAIR kommer från orden Findable (sökbar – går att hitta), Accessible (tillgänglig), Interoperable (interoperabel – kompatibel med annat datamaterial) och Reusable (återanvändbar). FAIR-principerna styr framför allt skapandet av metadata om forskningsdata. Att data ska vara sökbara innebär att datamaterialet ska ha en beständig identifierare som fungerar som länk till materialet och gör det möjligt att alltid hitta det även om det skulle flyttas till en annan lagringsplats. Sökbarheten går att åstadkomma även för icke-digitala forskningsdata genom att göra metadata om forskningsdata öppet tillgängliga. Med tillgänglighet avses att materialet och dess metadata går att komma åt via en webbläsare. Interoperabilitet betyder att man använt öppna filformat och gemensamma standarder vid lagring av materialet. Återanvändbarhet betyder att det finns högklassiga metadata om forskningsmaterialet samt en licens som klargör villkoren för återanvändningen.
Personuppgifter
Uppgifter om levande fysiska personer, dvs. alla uppgifter som gäller eller kan knytas till en identifierad eller identifierbar person. Personuppgifter är också sådana uppgifter som kan användas för att indirekt identifiera en person, till exempel genom att kombinera en viss uppgift med en annan uppgift som möjliggör identifiering (pseudonymiserade personuppgifter). Personuppgifter kan finnas lagrade till exempel på papper, eller i digitala filer, databaser, kartotek, pärmar, frågeformulär eller ljud- eller bildinspelningar.
I dataskyddsregleringen kategoriseras vissa uppgifter som s.k. särskilda kategorier av personuppgifter. Dessa kallas också känsliga personuppgifter (se även känsliga och konfidentiella data) och består av
I tillägg till de ovannämnda uppgifterna kan hanteringen av en personuppgift eller personuppgifter vara känslig om den innebär risker för forskningspersonerna (se riskhantering).
Metadata
Metadata är data om data. Det finns många olika slags metadata om forskningsmaterial, såsom beskrivande, strukturella, administrativa, statistiska och juridiska metadata samt hänvisnings- och referensuppgifter. Med hjälp av metadata ser man till att forskningsdata är sökbara och att de går att hitta och återanvända. Tack vare att data beskrivs och dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt kan andra användare spåra och förstå forskningens detaljer. Metadata gör det enklare att söka och hitta forskningsdata som finns lagrade i ett datarepositorium.
Digitalt långtidsbevarande
Att bevara digital information i en förståelig och användbar form i flera årtionden och till och med århundraden. Benämns också med förkortningen PAS (pitkäaikaissäilytys). För digitalt långtidsbevarande väljer man ut forskningsdata som bedöms värdefulla. Målet med digitalt långtidsbevarande är att trygga tillgängligheten, äktheten, förståeligheten och integriteten hos digitala objekt under en lång tid, även om till exempel utrustning, programvara och filformat föråldras och förändras under tiden. Genom digitalt långtidsbevarande tryggas datamaterialets tillgänglighet på lång sikt.
Avvikelse
Med avvikelse avses händelser eller omständigheter som avviker från den normala verksamheten och som till exempel försenar, förhindrar eller skadar forskningsverksamheten. Avvikelsernas karaktär varierar beroende på forskningsområde.
Med informationssäkerhetsincident avses en händelse som leder till att forskningsdata förstörs, förloras, förändras, utlämnas olovligen eller hamnar i händerna på personer som saknar behörighet till dem.
Beständig identifierare
Ett unikt och entydigt maskinläsbart namn för en forskningsprodukt. För beständiga identifierare används allmänt den internationella förkortningen PID (persistent identifier). Identifieraren utgör en permanent länk som alltid leder till en publikation eller metadata om ett visst datamaterial. Den beständiga identifieraren gör det möjligt att hitta digitala forskningsdata över lång tid.
Riskhantering
Att proaktivt förbereda sig för händelser som kan ha negativa följder. Riskhantering består av koordinerade åtgärder för att styra, leda och övervaka universitetets, en enhets eller en forskares verksamhet i förhållande till riskerna. Målet med riskhanteringen är att hjälpa universitetet och dess enheter och forskare att nå sina mål och fatta beslut.
Vid hantering av personuppgifter (se definitionen av personuppgift) måste riskerna med hanteringen bedömas och efterlevnaden av dataskyddsprinciperna säkerställas. I fråga om personuppgifter ska riskbedömningen ske ur forskningspersonernas perspektiv.
Forskningsdata, datamaterial, forskningsmaterial
Forskningsdata som insamlats, observerats, mätts eller skapats för att bekräfta forskningens resultat eller som i forskningsgemenskapen allmänt anses vara behövliga för att kontrollera forskningsresultaten. Kontexten gör data till forskningsdata. All slags informationsmaterial kan utgöra forskningsdata om det analyseras i forskningssyfte.
Forskningsdata kan till exempel bestå av mätningsresultat, provresultat, intervjumaterial, ljud- och bildinspelningar samt prover. Forskningsdata finns ofta i digital form, men kan också bestå av fysiskt eller analogt material. Forskningsdata kan till sin natur vara rådata, processade data, data som innehas av tredje part, eller delade data eller publicerade data. Graden av öppenhet hos forskningsdata varierar från konfidentiella och känsliga data till öppet tillgängliga data.
Orden forskningsmaterial och forskningsdata kan betyda olika saker beroende på kontext. I det här dokumentet används forskningsdata, forskningsmaterial och datamaterial som synonymer.
Hantering av forskningsdata
Även den internationella förkortningen RDM (research data management) används. Processen pågår under forskningsstudiens hela livscykel och består av hur man samlar in eller skaffar, organiserar, kuraterar, lagrar, (långtids-)bevarar, skyddar eller kvalitetssäkrar forskningsmaterial, använder beständiga identifierare och andra metadata samt licenserar och delar data i enlighet med reglerna och praxisen inom vetenskapsområdet (Europeiska kommissionen/Horizon Europe).
Forskningsdatainfrastruktur
De processer, tekniker och tjänster som används för att hantera forskningsdata i praktiken. För forskningsdatainfrastrukturen krävs en organisation, en verksamhetskultur och långsiktigt fungerande sociala nätverk på basis av vilka tekniska och administrativa lösningar kan genomföras och tjänster tillhandahållas.
Forskningsinfrastruktur
Med forskningsinfrastruktur avses instrument, apparater, datanät, databaser, material och tjänster som möjliggör forskning, främjar forskningssamarbete och stärker forsknings- och innovationskapacitet och -kunnande. (Finlands Akademi)
Helsingfors universitet delar årligen ut ett pris för öppen vetenskap som ett erkännande för betydande arbete med att främja öppen vetenskap. Syftet med priset är att lyfta fram aktiva idkare av öppen vetenskap samt öka kännedomen om god praxis vid universitetet.
Mottagarna av priset har varit enskilda forskare och lärare, projekt och enheter vid universitetet.
2024: Inlärningsmiljön för artkännedom Pinkka
2023: Forskningsprojekt Stadsråttor
2022: HiLIFE och Vetenskapstermbanken i Finland
2021: forskningskoordinator Kati Lassila-Perini och Språkbanken
2020: forskardoktor Laura Riuttanen och den öppna undervisningen vid Avdelningen för datavetenskap.
2019: Naturhistoriska centralmuseet Luomus.
2018: professor Jaana Bäck.
2017: professor Tuuli Toivonen.